Igår blev det en verkligt intressant lektion med Elin L & Chaplin. Chaplin har med den akademiska träningen successivt blivit allt mjukare i sin kropp. Stelheterna har bearbetats och försvunnit efterhand som de en efter en har uppenbarat sig, ungefär som när man skalar en lök och arbetar sig igenom lager efter lager. Chaplin har dock en snedhet i sin kropp som vi inte riktigt har fått grepp om och han har ett påskjut som inte gör det speciellt lätt för Elin att kunna följa honom från ryggen. Då det gäller slutarörelsen så har vi hittills bara gjort enstaka försök att förklara denna. Det har helt enkelt varit fullt upp med att försöka få kontroll på ramen och Chaplins invändiga höft, bog och bakben i de båda varven. Detta arbete har emellertid gått så mycket framåt så igår gjorde vi ett nytt försök att få tag på ytter bakben genom att återigen försöka förklara slutan. Och nu, när så många spänningar i övrigt hade släppt så blev Chaplins egentliga fysiska problem väldigt tydligt. Högerslutan var så otroligt svår för honom trots att han faktiskt förstod vad vi bad om. Han gjorde så gott han kunde men gång på gång när han försökte träda in med ytter bakben uppenbarade sig en spänning som sträckte sig från ytterhöften hela vägen fram till nacke och underkäke (man kan ju förstå vad svårt det måste vara för honom att bära upp en ryttare...). Det kommer att ta tid men när denna knut så småningom är löst så kommer vi att ha gjort ett bra jobb! 

För att lära känna och kunna hjälpa hästen med sina egentliga svårigheter kan det först behöva skalas av flera lager med spänningar och stelheter....

#ridkonst

Inspirerad av Bents uppvisade träningspass på sommarakademin så har jag naturligtvis varit tvungen att prova den för mig "nya varianten" av arbete vid hand. Dels tror jag att övningen kan hjälpa mig förklara ramen tydligare för min madame, dels så kan jag nog förklara vinklarna i bakbenen lättare för henne när vi kommer så långt. Jag kan tänka mig att det blir ett bra verktyg för att bland annat utveckla hennes skolskritt.  Nå, det är ju en bit till innan jag når den samling jag önskar men jag lyckades i alla fall igår när jag experimenterade åstadkomma en  tendens till öppna, detta med mig själv på Venus "utsida". Att gå från en sluta, skifta över till en öppna i samma böjning och få tag i inner bakben med mig i den nya positionen kändes som en svår men väldigt viktig nyckel i hjälpgivningen som vi behöver lägga mer fokus på. Att sedan Venus är ganska så hög kräver ju en del styrka från mig på marken. Lite rädd är jag allt att armarnas position ska ge konsekvenser i min nacke. Återstår att se...

Mellan åskskurar och blixtar igår så passade jag och Venus på att träna. Här förstärker min position den indirekta yttertygeln. Vi lyckas kanske inte få till en öppna i rätt bemärkelse men det blev ett gott första försök :))

#ridkonst
 

Under sommarakademin kom Bent in på det känslomässigt svåra med att utbilda andras hästar inom akademisk ridkonst. Ridkonstens utbildningskoncept utgår ifrån att man vinner hästens respekt och sympati och genast så har man då en relation till hästen som baseras på något mer än bara det rent "professionella". Det är helt enkelt svårt att efter en tid tillsammans behöva lämna ifrån sig en häst som har erbjudit sin tillit och sitt förtroende och blivit en samarbetspartner på både det fysiska, mentala och emotionella planet. 

Med tanke på ovanstående är jag så glad att hästen jag nu tränar är min egen. När jag kom hem efter dagarna i Danmark berättade min dotter att min holländare visat tydliga tecken på att sakna - mig (!) Trots att Elin varit där och pysslat varje dag så hade Venus stått mest och tittat ut mot dörren och gårdsplanen. När det kommit fotsteg utanför stalldörren hade hästkraken enligt Elin gnäggat högt, i tron att det kanske var stormatte som kom. Och visst fick jag bekräftat att lillmattes uppfattning verkligen stämde! När jag väl tog mig till stallet och bildörren slog igen så hördes det genast en förhoppningsfull gnäggning inifrån stallbyggnaden. Den varma blicken som sedan mötte mig från en glad och förväntansfull holländare gick det inte heller att missta sig på. Lite senare när jag hämtade henne i hagen gnäggade hon återigen, skuttade som en fölunge och kom galopperandes till mötes. Helt enkelt kärlek när den är som bäst! Kanske jag borde resa bort lite oftare... :))

Akademisk ridkonst bygger på sympati och respekt, tillit och förtroende...
 
#ridkonst #hästar

Oj! Ja, nu står det en massa intressant i Hästfocus igen (nr 8, 2013)!

Till att börja med fortsätter Elise Nilsson sin artikelserie där Kim & Pansar utvecklas i den akademiska träningen. Nu har de kommit till den punkt då Pansar ska bära ryttaren på ryggen :) 

Tidningen innehåller också en väldigt intressant artikel om  Patrice Franchet d´Esperay på franska ridskolan Cadre Noir. Han rehabiliterar en häst enligt den klassiska franska ridkonsten. Mycket är likt den akademiska ridkonstens upplägg när d´Espray beskriver sin träning som utgår från de historiska mästarnas kunskaper och då han anser ridkonsten vara "en konstart och en kvalitativ ridning för hästens och ryttarens bästa". Den största skillnaden tror jag ligger i att d´Espray har Baucher som favorit medan den akademiska ridkonsten främst baseras på ridkonstens fader Gueriniere. I övrigt så var det nytt för mig att den franska klassiska ridkonsten är med på Unescos lista över världskulturarv (!) Det hade varit intressant att veta mer om detta och om d´Esprays träning. Fortsättning kommer vad jag förstår i nästa nummer av tidningen. 

Jag tycker Hästfocus har en bra bredd på sitt innehåll och Elise artikelserie måste jag ju följa ;) Nu har jag tagit mig i kragen och påbörjat min prenumeration av tidningen så jag slipper jaga lösnummer :))

Det senaste numret av Hästfocus

#ridkonst

Skolskritt är svårt! Av diskussionerna på sommarakademin framkom i början att det finns funderingar hos många kring både definitionen och utförandet av övningen. Med alla dessa frågetecken under gårdagens "brain-pool" så kändes det först bra att jag själv inte börjat träna skolskritt ännu med Venus. Hur ska hon kunna göra rätt när jag inte vet vad jag vill ha? Nu när diskussionerna är över så har jag emellertid kommit fram till att jag visst har börjat skolskrittarbetet. Det är bara att fortsätta arbetet med att få oss båda att slappna av och att försöka "känna". Jag måste känna hennes bakben, försöka att i den ökade samlingen inte störa svingningen i ryggen och så låta bakbenens energi nå ända fram så att hon blir lätt i handen. Ingen lätt läxa... ;)
Nu är det dags att lämna vårt bed and breakfast för att åka och bli registrerad väpnare :)

#ridkonst

Har nu intagit sängläge efter att ha motat ut diverse spindlar och skalbaggar. Bor på ett underbart mysigt gammalt gods där det liksom hör till att naturen gör lite intrång ;) Dagen har bjudit på många intryck. Skolskritten och skolhalten har analyserats och det har tillkommit nyheter angående de olika provens ordning och innehåll! Spännande utveckling! Kan säga att jag är väldans glad att jag nyligen genomfört väpnarprovet ;) I morgon fortsätter analyserandet. Jag kommer på mig själv med att vara väldigt träningssugen. Vill naturligtvis testa det jag tagit till mig av diskussionerna :)

En höna kom mig till mötes i morse i samband med frukosten :D

#ridkonst

Såja, nu ligger jag raklång i sängen efter att ha samåkt med Elise och Ellinor ned till Toreby i Danmark. Här har vi nu samlats tillsammans med många andra likasinnade (läs AR-nördar) för att fördjupa oss i ridkonstens utmaningar, bl a i "skolskritten". I tre dagar ska jag bara njuta av all kunskap omkring mig. I kväll har det varit den månatliga "public evening", Bent har haft uppvisning, jag har träffat nya o gamla bekanta och i morgon ska vi i fyra timmar få se Bent träna sina hästar. Sååå intressant! Det är förbjudet att fota så det blir tyvärr inga bilder inifrån ridhuset.
Natti, natti! :)

#ridkonst

Så här dagen innan jag åker iväg så vill jag bara berätta om Maddes och Rosies senaste lastträning som gick super. Som "pricken över i" avslutades passet med att Rosie på eget initiativ började gå upp i transporten medan matte stod kvar ute på gårdsplanen och var upptagen med att prata med oss andra. Vi gjorde alla stora ögon men hästen gavs genast mer lina och hon promenerade självmant halvvägs in i transporten, ställde sig med sänkt huvud för att tugga hö och bara myste. Ja, vad ska man säga... Kanske tyckte hon transporten var bra skydd för solen? :))

Återkommer med rapport från sommarakademin :)

#ridkonst