Direktlänk till inlägg 26 september 2013
Igår fick jag tillfälle att låna Gunillas fina nordsvenska sto, Ena. De båda har inte riktigt kunnat hålla igång den akademiska träningen då de skiftats om att vara krassliga en längre tid. Redan från starten i gårdagens träningspass var det bara en sak som gällde, att försöka få bort Ena från bogarna och ifrån handen. Travare som hon är så är hon både överrörlig och glad för att skjuta på utan att bära med sina bakben. För att få bukt med detta så började jag med att gå igenom hjälperna från marken i stillastående vilket gick helt ok. Det var emellertid svårt att få Ena i egen balans och i en ram, att flytta bak tyngdpunkten och hålla avståndet till mig då hon fick så bråttom och nästan lade sig i mitt knä så snart vi började röra oss. Då började jag att fokusera på avståndet och på takten, att få mina ben att gå i samma takt som hennes bakben och vice versa. Och minsann om hon inte slutade pusha! Det blev ett väldigt långsamt tempo men hon blev uppmärksam på mina hjälper och kom så småningom bort från bogarna. Hon slutade att vingla så mycket med fram- och bakända och hon lättade i handen. Ena är en riktig pärla! :)
Här börjar Ena förstå att hålla avståndet till mig och vi hittar stundvis även varandras takt. Förutom radion så hör ni i bakgrunden Elin, min dotter, som sitter på läktaren och busar med stallkatten ;)
Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla! ...