Man ska aldrig ta livet som självklart. Något som man alltid påminns om när någon i ens närhet går bort. Hur kan det vara att det är så lätt att låta sig fångas upp igen av vardagens stress så att man glömmer bort vad som verkligen är betydelsefullt...

Efter gårdagens otroligt sorgliga besked om en väns bortgång var det inte mycket kraft kvar till träning så jag tog bara huvudlaget på Venus och gick mållöst ut i ridhuset. Min pålle måste emellertid ha uppfattat min sinnesstämning för hon var så ovanligt mild, uppmärksam och följsam när jag lite halvengagerat började föra henne från marken. Groundwork tycker jag själv att jag har haft bra koll på tidigare men i "handwork" när jag arbetar med tyglarnas hjälpgivning så som uppifrån ryggen så har jag för det mesta inte fått till formgivningen, f.a. inte när det gäller öppnorna längs spåret då det blivit mest spänningar. Kanske anpassade sig Venus igår till min låga energinivå så att spänningarna uteblev eller så är det helt enkelt så att vi båda börjar förstå hjälpgivningen bättre. Det kändes i alla fall som om vi kommunicerade på riktigt, Venus bjöd så påtagligt in till samarbete i handwork och vi lyckades få till öppnorna längs spåret mer avslappnat än någonsin tidigare från marken. Fantastiska häst... 

Venus och jag i "handwork". Kurs på Gustavsborg för Hanna Engström

#ridkonst #dressyr

 

Johanna

18 december 2013 13:45

Visst är dom fantastiska våra djur! Vi ska absolut inte underskatta deras förmåga att "känna av" oss. Det verkar det som att du har fått bekräftelse på. Men hoppas givetvis att förståelsen för hjälpgivningen finns med. Härligt mitt i all bedrövelse att ett pass, utan några som helst förväntningar eller prestationskrav, kunde bli så bra!
<3

Ann

19 december 2013 10:14

Ja, hästarna har ju inte bara förmåga att känna av utan får ju faktiskt oss även att må bättre :)

 

Ann-Britt

18 december 2013 14:32

Visst läser de oss och tar hand om oss dessa makalösa djur. Tråkigt med din vän. Jag beklagar.

http://www.gustavsborg.com

Ann

19 december 2013 10:11

Ja, de är fantastiska. Tack Ann-Britt

 

Eva

18 december 2013 15:15

Våra djur läser oss som en bok. Ledsamt med din vän Ann. Kram

Ann

19 december 2013 10:11

Tack Eva!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla!    ...

Lite snabb rapport från några av lördagens pass :)   Maggie har köpt intensivpaket under sommaren vilket innebär att hon tagit lektioner med Ambra två gånger i veckan. På dessa veckor har de båda utvecklats mycket. Maggies sits har blivit mer avs...

Att hästen kan föras med lätta hjälper och att den har framåtbjudning har naturligtvis stor betydelse för dess formgivning, men inte så sällan påverkas också relationen till ryttaren och ledarskapet. Det sistnämnda har bl.a. Eva fått erfara med sin J...

Denna helg har varit mer än intensiv :)) Bland annat var jag i lördags iväg på kurs i Dalby för Elise Nilsson. Ett pass på marken efterföljdes av ett uppsuttet på eftermiddagen. Trots att Venus börjar bli ok i sin kropp igen så har jag svårt i skolha...

En sak är att förstå hur hästens och ryttarens kroppar ska fungera rent tekniskt och biomekaniskt. En annan sak är att lösgöra och bygga upp dem utan att nya spänningar skapas. Även om man som ryttare mentalt är inställd på att hitta mjukhet och liks...