Det blev en intressant dag igår då jag bland annat fick bekanta mig med en 6-årig connemarahäst Rocket och hans matte Pethra, båda med rehabbehov. De båda är ett fint exempel på samhörighet och glädje mellan häst och ägare :) Det kommer emellertid att ta ett litet tag för Pethra innan det är dags för träning uppifrån hästryggen. Först måste Rocket mjukas upp i sin kropp efter operation och bli mer följsam från marken. Vi ska även försöka få Pethras kropp lite mjukare och i mer balans innan hon sitter upp. Detta är framför allt för hennes egen säkerhet men också för att vi ska undvika att hon ger sig själv och sin häst nya spänningar av ridningen.

Venus och Totte fick sig var sitt longeringspass under kvällen. Denna gång var det ganska mycket störningar vilket satte Tottes fokus på prov. Efter lite inledande groundwork så lyckades han emellertid att koncentrera sig på träningen :)

Det har blivit mycket om Totte i de senaste inläggen men han är ju så underbar i sitt kroppsspråk. Utanför bild så hoppar en katt från takbjälken ned på sargen med en duns. Inte så konstigt att hästen blir förfärad! Det ser ut som om det finns bra förutsättningar för samling hos pållen :))

#ridkonst #dressyr 

Igår var en dag då jag höll igång lite mer än vanligt i stallet. Efter fyra lektioner på raken var jag ganska trött i huvudet men ändå väldigt glad :) Jag har så duktiga och intresserade elever och de kämpar verkligen för att göra sitt bästa för sina hästar. På kvällen fick även Venus sig ett träningspass och redan i samband med att jag skulle sadla henne såg jag skillnaden; inte en endaste liten örsnibb som pekade bakåt och visade tecken på missnöje. Jag spände sadelgjorden ytterligare något hål och hon stod så lugnt och fint och tuggade vidare på höet. Sadeltvånget verkade vara som bortblåst. Tack Håkan IR-terapeut! Hoppas bara detta nu håller i sig... Ute i ridhuset märkte jag också att jag betydligt lättare än för några dagar sedan kunde placera Venus bakben i skolorna både från marken och uppifrån hästryggen. När jag sedan provade att samla henne i traven på det raka spåret svarade hon så fint och började med rundad rygg närma sig piaffen. Det skedde avslappnat och i stort sett bara för sitsen och med lite smekning av spöet vid svansroten. Äntligen! Egentligen ville jag när det kändes så bra bara fortsätta rida men jag tog mig i kragen och avslutade ridpasset direkt som belöning, som sig borde :)

Med inledande ledarskapsövningar vid gårdagens träning fick Ebba hjälp bland annat med sitt kroppsspråk. Hon kunde på så vis förklara för en ganska ifrågasättande Totte att hon är den som ska vara ledare. Totte accepterade sedan att sänka huvudet och låta henne föra i underträdelsen. Det går framåt för de båda  :) OBS! Ljudet är lite högt...

#ridkonst #dressyr
 

I online-filmen "Academic Seat"  tar Bent Branderup upp det här med att det är en livslång uppgift för ryttaren att utveckla sitsen. Det är viktigt att ha en teoretisk grund men det räcker inte. Att ta emot och ge information till hästen via sätet är något som måste utvecklas genom praktisk träning.

Så, ju mer tid på hästryggen ju bättre. Då jag själv just nu fokuserar mycket på longeringsarbetet så blir det emellertid inte så mycket sitsträning för min del på Venus som jag skulle önska. Därför är jag så tacksam att ibland få låna Ena! :) Jag får lite mer mängdträning och Ena är så olik Venus i hästtyp och rörelsemönster vilket är väldigt lärorikt. Ena har bland annat så mycket ryggsving så det faktiskt ibland blir lite för mycket. Då gäller det för mig att försöka sitta så stilla som möjligt för att hjälpa henne centrera sina rörelser. Häromdagen gav hon mig en liten aha-upplevelse då hon hjälpte mig bli medveten om att mitt inner sittben och överskänkel skulle i en riktning mer rakt nedåt än vad jag uppfattat tidigare. När jag sedan fokuserade lite extra på detta hjälpte det mig att få en lite mer lodrät sits vilket kändes helt rätt och det gjorde dessutom susen för Enas sluta  :)

Ena har lätt för sig när det gäller att förstå vad jag ber om men kanske lite svårare med sin kropp. Hon börjar nu bli friare i sina bogar bl.a genom slutaarbetet 

#ridkonst #dressyr

Longering är inom AR ingen motionsform utan ett verktyg för att utveckla kommunikationen mellan häst och ryttare. Det är helt enkelt ridning från marken och ska befästas innan det är dags för ryttaren att hoppa upp på hästryggen. Hjälpgivningen sker med kroppspråket, rösten, spöets signaler och handens signaler i longerlinan. Förutom fördelen att man ser hästens reaktioner på ett annat sätt än uppifrån ryggen så blir också belastningen för den omusklade hästen mindre. Hästen  har möjlighet att träna upp sin egen balans på det böjda spåret och ryttaren lär sig massvis om hjälpgivningen och sitt eget kroppsspråk. Att tänka på är ju dock att böjt spår kan vara ganska osunt för hästen om den inte formar sin kropp efter voltspåret. Därför behövs det ofta förberedande arbete i groundwork.

Ebbas Totte har fått lite extra av min uppmärksamhet i veckan. Longeringen är ett moment som enligt uppgift alltid har varit väldigt svårt för honom och där han också tydligt har visat sitt missnöje. Därför är detta inget som tränats så ofta. Så, då börjar vi naturligtvis där, med grunden :)

För Tottes del kan longeringen förhoppningsvis bygga upp både kropp och självkänsla och hans relation till Ebba. Ett viktigt mål är också att få honom tycka det är roligt med träning! Här förbereder jag honom i groundwork inför longering och förklarar hjälpgivningen och formgivningen på det böjda spåret. Jag försöker också få honom att länga ut steget lite för att han ska få mer stretch och rörelse i ryggen. Totte börjar förstå vad jag ber om och verkar tycka det är helt ok :)

#ridkonst #dressyr

Under gårdagen blev det ett pass med Elin L & Chaplin vilka fick halka sig fram längs ena långsidan på utebanan.  Vid tråkigt underlag finns det trots allt flera saker man kan hitta på :) Det blev således en hel del arbete i halten och med Elin både på marken och uppe på hästryggen. Elin fick göra övningar för balansen och rotationen i sin kropp och Chaplin fick repeterat tyngdförflyttning för de indirekta tyglarna. Därefter provade vi att göra slutor längs långsidan då Elin satt på ryggen och förde hästens skuldror. Jag höll i longerlinan och spöet och hälpte till vid behov med att förstärka hjälpgivningen. Vintervilan måste ha gjort Chaplin gott och gett honom tid att bearbeta höstens träning för det blev minsann tendens till ett par slutasteg både här och där, i båda varven. Härligt!  

TIPS!

Bent Branderup har precis släppt en ny onlinevideo vilken handlar om det akademiska spöet. I videon får vi bland annat lära oss om spöets historia, om varför vi inom den akademiska ridkonsten håller det upprätt, om hur vi använder det för optisk eller rent fysisk hjälpgivning och inte minst om hur presumtiva spön skördas från fruktträden och torkas. Själv fick jag också tips på nya övningar att prova på min madame. Mycket intressant :)

Ett spö som hålls upprätt visar att hästen och ryttaren är så skolade att spöet inte behövs för att förstärka övrig hjälpgivning just för stunden. I den upprätta positionen är spöet ur hästens synfält och man kommer också lätt åt hästens båda sidor om det skulle behövas.

Trailer

#ridkonst #dressyr

Loppan är en blivande "kofösarhäst" och hon är fantastisk på många vis. Jag har aldrig någonsin träffat en häst som är så cool och trygg i sig själv och i relationen till omgivningen.  Däremot har hon haft lite svårt att "få upp" sin rygg. Hon är inte så gammal, hon blir 5 i år, och när jag såg henne i höstas hade hon svårt att bära sig själv i en sund form, även utan ryttare. Igår fick jag träffa henne och hennes matte Heidi på nytt. Loppan har nu växt till sig lite och definitivt blivit starkare. Heidi  har också arbetat henne en del från marken sista veckorna. Under passet lyckades vi få Loppan att slappna av i sin spända nacke, förlänga överlinjen och faktiskt även trampa under sig i underträdelsen på det böjda spåret vilket inte alls ville fungera i höstas då f.a hennes bogar var så blockerade. En klar förbättring alltså! Fortfarande så syntes inte så mycket aktivitet i ryggen men får hon nu denna sunda formgivning befäst och lär sig arbeta med förlängd överlinje utan spänningar så lär det absolut bli skillnad. Fortsättning följer... :)

Loppan lyckas slappna av i nacken och i sin överlinje. Tack till Heidi och alla er andra som låter mig skriva om er och era hästar på bloggen :)

#ridkonst #dressyr

Efter att ha fått sig lite på nöten och fått sin grimma avkrängd av hagkompisarna så var Totte igår ganska tjurig och inte på träningshumör. Fullt förståeligt, speciellt med tanke på att det inte är så länge sedan han flyttade till sitt nya hem. Men som sagt, ramar finns det ändå att hålla sig inom, även om man är en häst som har varit i slagsmål. Man ska helt enkelt kunna följa lillmatte i grimskaftet och låta bli att springa över henne oavsett vilken situation man än befinner sig i. Samtidigt måste matte kunna visa att hon förtjänar förtroende och att ponnyn kan känna sig trygg i hennes sällskap. Detta är en svår uppgift men det är även en ren säkerhetsfråga lika viktig som att ha hjälm på huvudet när man rider.

Det är  naturligtvis stressande för en häst att inte kunna slappna av i sin omgivning, att kanske vara osäker på sin roll i flocken, att inte våga lämna över ledarskapet och så uppleva att han själv ska behöva hålla koll på allting. Ebba gjorde ett mycket fint jobb igår då hon höll sig lugn hela tiden precis som en ledare ska göra. Ändå så hade Totte svårt att slappna av... När jag tog över och förtydligade ramarna i halten så tog det en stund men till sist, äntligen, så började Totte slappna av i sin underhals, han sänkte huvudet och hans överlinje förlängdes. Han började följa mig i underträdelsen, på respektfullt avstånd och han fick t.o.m. en fin trav emellanåt, i framåtnedåtsökning, när jag till sist släppte ut honom på voltspåret. Efter passet verkade Totte själv faktiskt riktigt nöjd. Och avslappnad. Hoppas nu han kommmer ihåg och håller fast vid denna känsla :) 

Ledarskap är i sin natur först och främst en relation, en relation som vi i träningen med hästen vill ska baseras på tillit och förtroende. Att sänka huvudet betyder för Totte att han måste släppa kontrollen över omgivningen och låta Ebba ta över ledarskapet. Det här arbetet kommer att ta lite tid att befästa men är väldigt betydelsefullt för deras fortsatta tid tillsammans.

#ridkonst #dressyr

Då har det blivit februari månad då erbjudandet "Vårvinterkicken!" gäller. Först ut att nyttja detta var Cecilia & Laban. Igår inledde de båda sitt pass med att stolta visa att de minsann hade tränat en hel del på ledövningar sedan vi sågs senast i september. Roligt att höra var också att tidigare lite "för" busige Laban hade blivit så mycket lättare att hantera även utanför ridbanan. Bra jobbat! Cecilia hoppade därefter upp på hästryggen och fokuserade på att försöka sitta "mitt över", att slappna av i sin sits och på att "känna" hästens bakben vilket gick hur bra som helst. Jag höll i longerlinan och tillsammans hjälpte vi Laban att försöka hitta sin formgivning på voltspåret. Det är minsann ingen lätt uppgift för en 20-årig fjordings kropp att lära sig slappna av i och stretcha ut sina spända muskler samtidigt som de ganska oanvända bukmusklerna måste börja jobba lite ;)  Inte heller är det så lätt för en ryttare som har spänningar och/eller dålig balans att lyckas slappna av i sin sits så att den blir följsam och funktionell. De båda gjorde ett riktigt fint pass. Laban var så positiv till samarbete och Cecilia så duktig på att lyssna till sin häst.

20-årige Laban kommer ihåg en hel del av övningarna sedan i somras och han visar tydligt att han fortfarande tycker det är roligt att lära sig nya saker :)

#ridkonst #dressyr