Direktlänk till inlägg 17 mars 2014
Vad är indirekt tygel?
Inom den akademiska ridkonsten och inom bruksridning där man rider enhändigt så används tyglarna huvudsakligen till att föra hästens skuldror. Det är då inte tygelns kontakt med bettet som det handlar om utan hjälpgivningen består av tygelns vikt mot halsen. Hästens innerbog går undan och skuldrorna leds utåt med hjälp av innertygelns tryck, man ramar in hästen och svänger inåt med hjälp av yttertygeln.
Hur?
Hjälpen för den indirekta tygeln lärs in och utförs med tyglarna eller med en rem runt hästens hals. Eller så kan man placera spöet i positionen för respektive tygel om man arbetar från marken. Hjälpgivningen lärs in tidigt, redan i halten då man bland annat lär hästen att föra vikten mellan sina båda framben. I rörelse på böjt spår används den indirekta innertygeln för att förklara bogens placering eller föra skuldrorna utanför spåret, t.ex som vid en sluta. Den indirekta yttertygelns funktion blir att rama in och föra hästen skuldror inåt i volten som t.ex. vid en öppna. Detta förklaras i såväl groundwork som i longering och uppsuttet. Spöets position används som förstärkning ifall hästen inte svarar på tygelns tryck. Att tänka på är vikten av att vara konsekvent i sin hjälpgivning. Har man väl förklarat den indirekta tygeln för hästen gäller denna oavsett om man rider AR, hopptränar eller kanske rider ut i skogen :)
Varför?
Den akademiska ridkonsten baseras på den historiska dressyr som lärdes ut till militärer och vid ridakademier fram till och med 1700-talet. Så långt i tiden var man fortfarande beroende av enhändigt förbara hästar som snabbt kunde samla sig och utföra olika manövrar om man som kavallerist skulle överleva i stridens närkamper. Dagens dressyr har däremot sitt ursprung i militärridningen på 1800-talet som var mer tvåhändig. 1800-talets krigstekniker innebar att det inte fanns resurser att utbilda militärer i ridkonst. Man var mer beroende av att trupperna var stora och kunde färdas långa sträckor i ett visst tempo än av att kavalleristerna var så pass utbildade att de kunde samla och manövrera sina hästar på en hand. Jag antar att detta är den historiska förklaringen till varför den indirekta tygeln i stort sett har försvunnit som hjälpgivning i modern dressyr. Har man som mål att kunna föra sin häst enhändigt i en sund och lösgjord form så bör man dock vara medveten om vikten av att lära in den indirekta tygeln i tidigt skede. Själv är jag övertygad om att den indirekta tygeln har mycket att tillföra även den moderna dressyren, men det är ju vad jag tycker ;)
Hugo har från början haft en vana att skjuta ut och lägga mycket tyngd på sin innerbog vilket också medfört att han har haft svårt att få fram sin innerhöft och placera sitt inre bakben. I longeringen placerar Johanna här spöet i position för den indirekta innertygeln. Hugo går då undan med innerbogen, utsidan förlängs och han formar sig efter voltspåret
Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla! ...