Direktlänk till inlägg 21 maj 2014
Gång på gång så inser jag vilken glädje det innebär för mig själv att kunna "göra gott"... Som instruktör inom ridkonstens grunder hjälper jag människor och hästar till en bättre relation, kommunikation och hälsa. Och vilka kickar man får som instruktör när träningen ger resultat! :) Igår så fick Linda och hennes andalusierkorsning Arisco sin andra AR-lektion. Redan när vi gemensamt gick till paddocken såg jag vilken skillnad det blivit i hela Lindas rörelsemönster och hur förtroendet och tilliten mellan henne och Arisco ökat sedan första gången vi sågs två veckor tidigare. Från att ha haft en buffandes, puffandes, nafsandes, trängandes och ganska oförskämd pålle så hade Linda nu en häst som accepterade henne som ledare. Han var visserligen lite otålig emellanåt men han ställde mestadels frågor om vad som skulle hända härnäst, han var intresserad av att kommunicera och han försökte efter bästa förmåga följa mattes hjälpgivning. Linda som vid den första lektionen fått redskap till att sätta ramar och samtidigt vara följsam hade övervunnit en hel del av sin osäkerhet. Som resultat hade hon också upplevt en stor skillnad i den vardagliga hanteringen av sin häst. Framför allt upplevde hon att Arisco blivit lugnare samt att det fanns betydligt mer glädje i samvaron mellan de båda. Vilket jobb de båda har gjort! Nästan så att man blir lite tårögd...
Efter att Arisco börjat förstå att det inte längre är acceptabelt att "springa över" eller "sitta i knäet" på matte så fick de båda igår prova på ramar och hjälpgivning i underträdelsen. Gick ju hur bra som helst! :)
Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla! ...