Direktlänk till inlägg 28 maj 2014
Sto som Venus är ända ut i hovspetsarna ifrågasätter hon allt. Ingen orättvis behandling tillåts och hon vill ha ett tydligt partnerskap där hon visst kan låta sig föras, men endast under förutsättning att jag vet exakt vad jag gör som ledare. I alla situationer, annars får det vara... Detta kan naturligtvis vara lite påfrestande men är väldigt lärorikt för mig som ryttare! ;)
Under några dagar så har vi faktiskt lagt den vanliga träningen lite på hyllan, framför allt så har jag själv behövt tid att smälta allt fantastiskt innehåll från Bent-kursen vi var på för ett par veckor sedan. Venus och jag har således bara tagit det lugnt i fina vädret, ridit ut i skogen och tagit dagen lite som den kommer. Men så igår förflyttade vi oss till gräsplanen bakom ridhuset där jag började med att fokusera på att bli tung i mina armbågar, hitta min egen rotation på voltspåret för att sedan börja föra Venus bogar mellan tyglarna. Det brukar hända ganska ofta att vi hamnar i situationer där Venus får för mycket påskjut i förhållande till bärkraft men jag upplever allt tydligare att arbetet med att lösgöra bogarna är ett bra verktyg för att hjälpa henne bibehålla sin balans. Svaret på yttertygeln var inte helt på plats och här fick jag använda spöhjälpen för att tydliggöra. Jag försökte också tänka på att följa med sitsen, men att inte följa mer än vad som precis behövdes då det är så lätt att jag annars stör henne och hon spänner till och börjar skovla på. Slutligen försökte jag också så ofta jag kunde sänka handen och ge en längre tygel samtidigt som jag bad henne att följa min sits så att balansen och formen bibehölls. Jag har ju fortfarande så svårt att koppla bort mina gamla vanor från tävlingstiden så det här med att länga tygeln och vara mer stilla i min sits behöver jag ständigt tänka på... Det tog ett tag men jag hittade absolut en känsla, åtminstone en aning om hur bra det kan kännas när vi båda följer varandra i balans och där det är sitsen som för. Venus verkade också tycka att jag skötte mitt jobb som förare och kunde slappna av ovanligt bra trots bussar och lastbilar som passerade. Ett härligt pass! :)
Jag satte uppenbarligen kameran lite för långt ifrån :))
Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla! ...