Direktlänk till inlägg 15 september 2014
Jag har ofta undrat varför veterinärer inte i större utsträckning diskuterar med hästägare kring träningens och ryttarens påverkan på hästen. Kanske är det p.g.a samma orsaker som inom humansjukvården, att det ofta inte finns tidsutrymme för något annat på kliniken än att behandla den aktuella åkomman? Att försöka utreda eventuella orsaker till t.ex. hältor (med egna ögon se hur ryttaren rider sin häst, diskutera formgivning, biomekanik eller vilken utrustning som används när och hur) hade säkerligen kunnat göra mycket för att förebygga nya skador. Det hade framför allt ökat kunnandet hos hästägarna och gjort dem mer medvetna om hur de själva kan bli bättre ryttare och påverka sin hästs hälsa och ridbarhet. I senaste Hästfocus finns en artikel som handlar om det jag efterfrågar. Veterinär Sara Nyman ger en väldigt tydlig bild av vad som behövs för att öka hästarnas välfärd. Hon beskriver så väl att det inte handlar om att ha en duktig eller lat häst, om man använder bett eller bettlöst, barfotaverkning eller skor, vilken tränare man har etc. etc. Det handlar bara om OSS och vår kunskap och förståelse för hästen som biologisk och tänkande varelse. Vi måste också ha insikt i hur vi själva påverkar hästen, med träning, med handen, med våra snedheter i sitsen och med foder och hästhållning i övrigt så att vi kan förebygga skador. Det borde finnas fler som Sara Nyman. Läs! :)
Ett exempel på hur man kan jobba för en sund formgivning inom AR;
Rocco är en häst av sportmodell och har tävlat mycket i dressyr. Bakbenen har mycket påskjut och hon "rullar" väldigt långt över sina bogar. Hennes framhovar lämnar ofta inte marken förrän de kommit en bra bit bakom tyngdpunkten och hon slår som en följd av detta också lätt i sko. Med frambenen så långt under sig får hon ett stort övertramp i fria skritten vilket i och för sig brukar ge höga poäng på dressyrtävlingarna, MEN man bör veta om att denna formgivning är belastande för frambenen med ryttare på ryggen. För att Rocco ska röra sig i bättre balans på en ridbana och undvika överbelastning av f.a. inner framben och bog behöver hon hjälp med formgivningen på böjt spår.
Här börjar Gitt förbereda en travstart. Hon har redan format Rocco efter det böjda spåret och flyttat bak tyngdpunkten något. Roccos tidigare så stela högerhöft har minsann kommit på plats och bakbenet bär nu genom att trampa in i riktning mot tyngdpunkten. Nu ska bakbenens vinklar aktiveras och tyngdpunkten flyttas bak ytterligare. Detta så att Rocco blir lätt framtill och bär upp sig med bakbenen i travstarten istället för att skjuta vikten mot bogarna och lägga sig på hand.
Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla! ...