Direktlänk till inlägg 20 november 2014
Att följa och föra med sätet men samtidigt inte störa hästen i sina rörelser är ack så svårt. Det har blivit allt tydligare nu när jag börjat med samlingen av Venus att om jag inte håller mina gamla spänningar i schack så trycker jag undan ryggen på hästen, alternativt får jag hästryggens rörelser som pukslag i rumpan så att jag åker framåt med tyngdpunkten. Det är viktigt också att jag när jag väl lyckas slappna av inte börjar följa för mycket sidledes i sitsen, då hamnar jag i s.k "balancé" och börjar skifta tyngdpunkten från en sida till en annan. Sitsen ska vara avslappnad, mjuk men väldigt stilla och tyngdpunkten ska vara centrerad så att hästens bakben inte leds i fel riktning. Lättare sagt än gjort... Så snart jag började med AR (för 7 år sedan) gjordes jag uppmärksam på mina reflexmässiga spänningar samt mina snedheter och jag har jobbat mycket både med och utan häst för att försöka rätta till det. Ändå så tar det ett tag till innan min sits "skolat om" sig. Dock upplever jag att det har blivit ganska stor förändring till det bättre och jag är verkligen tacksam mot mina instruktörer Hanna Engström och Elise Nilsson. De har hjälpt mig till bättre förståelse och känsla för vad som blir fel i olika situationer och för hur jag förhoppningsvis ska kunna rätta till obalanserna. Bara att kämpa på, eller rättare slagt sluta kämpa och istället försöka slappna av :)
Ett försök till avlappnad centrerad sits samtidigt som jag försöker "lätta" i mina egna "bogar". Venus svarar med att samla sig lite i traven och hon blir väldigt lätt på hand.
Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla! ...