Direktlänk till inlägg 21 november 2014
Att gå baklänges på utsidan av min 168 cm höga madame på ett voltspår, hålla jämna steg i traven, ha koll på min egen kropp, på hjälpgivningen och på handen som vill sjunka efterhand som armen blir trött är fullt tillräckligt. Jag kan ju helt enkelt inte bära omkring hästens tyngd i handen också! Hittills har Venus skjutit på lika mycket med bakbenen som vanligt och när jag inte har hängt med i hennes tempo så har det ofrånkomligen blivit mer tyngd i kapsonen men se nu är det stopp! Vi har definitivt kommit till en brytpunkt. I helgen under kursen på Gustavsborg gjorde Hanna klart för mig när jag satt på hästryggen att det är inte jag som ska jobba det är hästen! Så igår tog jag fasta på det även i arbetet från marken och gav mig attan på att jag som prio ett skulle få betydligt mer energi från hästen bakifrån. Och energi det fick jag! :) Även om det var någon bog som slank ut hit eller dit så fick Venus upp takten, hon vinklade kruppan började bära uppp bröstkorgen och blev lättare framtill. Riktigt kul tyckte hon det var också. Äntligen!
Att arbeta hästen ur olika positioner är givande. För mig har det blivit uppenbart först i arbetet på utsidan av Venus att hon generellt måste ha betydligt mer energi i form av bärkraft och högre takt. Först då kan hon balansera sig i ett lägre tempo, jag kan lättare hålla jämn takt med henne på voltspåret och bibehålla min position
Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla! ...