Vissa hästar har lättare för vissa saker, andra hästar för andra. Hela vintern har jag jobbat med att Venus ska kunna röra sig och kommunicera litet bättre i longerlinan. Vi har så sent som förra veckan fått till varvbytena så att jag börjar bli nöjd... Igår provade jag så att longera Gunillas nordsvensk Ena. Varvbytena bara fungerade, Ena svarade för innerskänkeln och indirekta innertygeln direkt, utan konstigheter... Mig veterligen så har Ena inte introducerats för ytterskänkeln i longering förut men vad händer? Jodå, hon flyttar så snällt in bakdelen innanför spåret, redan första gången jag ber om det. Det är minsann skillnad på häst och häst och min egen pärla hör uppenbarligen inte till de mest lättlärda. En föklaring kan förstås vara att Venus får stå ut med att vara min läromästare vilket ju inte kan vara det lättaste ;) Trevlig helg alla!

Första försöket med Ena. Inga problem med att förstå ytterskänkeln här inte...

 #ridkonst  #dressyr
 

Igår blev det åter en dag full med longering. Bland annat fick jag tittat på Heidi med sin Loppan :) Heidi hade under veckan kunnat märka att Loppan blivit mjukare i sin kropp, även i arbetet från ryggen. T.o.m lite galopp hade de kunnat få till. Men alla har vi svackor ibland, så även hästarna. Till igår hade Loppan inte toppat dagsformen riktigt då hon av någon anledning hade varit lite orolig under hela förmiddagen. Kanske det hänt något under natten eller morgonen i stallet, kanske var det vårkänslor, kanske var det brunst eller annat. Oavsett orsak så har man den häst man har för stunden och Loppan och Heidi kunde trots allt visa upp hur bra de hade jobbat i longeringen hemmavid. Lite små tips, sedan gick hästen framåt i en stundvis rund fin form i traven och med riktigt avslappnad underhals, detta även i högervarvet (!). Vem hade kunnat tro detta för ett par veckor sedan? ;)  

Totte som fick sig ett longeringspass senare på dagen har fortfarande svårt att hitta balansen i sin kropp. Han har en hel del spänningar att brottas med, inte minst mentalt, men efterhand som passen fortgår blir det allt bättre. Med hjälp av bommar börjar han också tänka lite mer framåt även i galoppen och börjar få allt bättre ordning på sina ben :)

Galoppen är väldigt viktig just nu för Totte. Den har nämligen en bra lösgörande effekt på Tottes trav som kommer efter nedsaktningarna :)

 #ridkonst  #dressyr

Igår var en dag då jag höll igång lite mer än vanligt i stallet. Efter fyra lektioner på raken var jag ganska trött i huvudet men ändå väldigt glad :) Jag har så duktiga och intresserade elever och de kämpar verkligen för att göra sitt bästa för sina hästar. På kvällen fick även Venus sig ett träningspass och redan i samband med att jag skulle sadla henne såg jag skillnaden; inte en endaste liten örsnibb som pekade bakåt och visade tecken på missnöje. Jag spände sadelgjorden ytterligare något hål och hon stod så lugnt och fint och tuggade vidare på höet. Sadeltvånget verkade vara som bortblåst. Tack Håkan IR-terapeut! Hoppas bara detta nu håller i sig... Ute i ridhuset märkte jag också att jag betydligt lättare än för några dagar sedan kunde placera Venus bakben i skolorna både från marken och uppifrån hästryggen. När jag sedan provade att samla henne i traven på det raka spåret svarade hon så fint och började med rundad rygg närma sig piaffen. Det skedde avslappnat och i stort sett bara för sitsen och med lite smekning av spöet vid svansroten. Äntligen! Egentligen ville jag när det kändes så bra bara fortsätta rida men jag tog mig i kragen och avslutade ridpasset direkt som belöning, som sig borde :)

Med inledande ledarskapsövningar vid gårdagens träning fick Ebba hjälp bland annat med sitt kroppsspråk. Hon kunde på så vis förklara för en ganska ifrågasättande Totte att hon är den som ska vara ledare. Totte accepterade sedan att sänka huvudet och låta henne föra i underträdelsen. Det går framåt för de båda  :) OBS! Ljudet är lite högt...

#ridkonst #dressyr
 

Igår tillbringade jag mycket tid i stallet. Jag gick och myste med hästarna, strosade runt, pratade med stallkompisarna o.s.v. Tog inte riktigt tag i saker mer än dem som jag kände för just för stunden. Så, det blev att jag tittade lite extra på Ebbas ponny Totte i longering under eftermiddagen då jag var nyfiken efter att IR-terapeuten gjort sitt i fredags. Märkbart på Totte var att han nu inte längre strök öronen bakåt utan tvärtom verkade intresserad när man närmade sig. Han verkade nyfiken på det som hände runt om kring vilket kändes riktigt positivt, inte minst för lillmatte :) Skritten på voltspåret fungerade också bättre, dock ej traven. Men har han haft ont så som vi misstänker så är säkert hans muskler förkortade av spänningar och det klart att han inte vågar bjuda till riktigt ännu och slappna av. Det får helt enkelt ta sin tid.

När jag hade tittat färdigt på Totte forsatte jag in i ridhuset där Elin precis höll på att avsluta sitt pass med Ena. Elin var riktigt nöjd. Ena hade en bättre bärighet, var mer liksidig och var lättare i hand än på länge. Sista tidens träning med slutaarbete och mycket övergångar har alltså börjat göra sitt på det nordsvenska travarstoet.

Venus fick sig också slutligen ett pass, vid hand. Jag var nyfiken på hur vänster bakben skulle fungera efter IR-behandlingen. Det var fortfarande inte lika villigt som höger bakben att träda in under tyngdpunkten men jag tyckte ändå det var en skillnad till det bättre. Fortsättning följer  :)

En filmsnutt från gårdagens groundwork där jag i en slutarörelse försöker placera Venus vänstra bakben så att det trampar in i riktning mot tyngdpunkten.

#ridkonst #dressyr
 

Gårdagens pass med Venus gjorde mig riktigt glad! Andra halvan av passet var det i och för sig stundvis full rodeo MEN för första gången kunde jag igår se att spänningen i hennes nacke faktiskt börjar att ge med sig lite även i rörelse. Vi inledde med groundwork då hon lyssnade och hade jämn fin ställning och böjning på ganska lång och hängandes kapsonlina. Vi kunde kommunicera utan att det var spänningar som blockerade och min madame bjöd mig f.a på så fina öppnor både på rakt och böjt spår. Även under longeringen var ställningen, böjningen och liksidigheten så märkbart bättre än tidigare. Traven blev riktigt fin där hon gick med energi, balans och öppen ganasch. Jag tolkar nog förändringen främst som ett resultat av det arbete vi gjort i stillastående då jag fokuserat på att lösgöra området i hennes nacke strax bakom öronen :)  Efter 10 minuter började emellertid fullblodsgenerna ge sig till känna. Venus andra "personlighetshalva", den som jag brukar kalla för  "den flygande holländaren", började  leta efter anledningar att få bocka och leva rövare. Men det fick hon så gärna göra :)) Med tanke på de begränsade möjligheter det varit de sista dagarna med att kunna busa och springa i hagen så har jag full förståelse för att det behövde göras av med lite överskottsenergi. Det kändes ganska skönt dock att jag inte satt på hästryggen... 

En filmsnutt från december där det blåser lite utanför ridhusväggarna. Jag får lite känslan av att Venus uppmuntrar mig till lek och tycker att jag är tråkig som bara står med kameran. Till sist ger jag upp och stoppar undan den :))

#ridkonst #dressyr 

Likt hästen som måste kunna slappna av i sin rygg för att kunna förlänga och runda den så måste även jag som ryttare kunna slappna av i min egen rygg. Detta för att inte störa hästen, kunna följa hästryggens rörelser, sitta i balans och använda min sits för hjälpgivningen. Lättare sagt än gjort då jag har haft många spänningar att lossa i min kropp... Massage och kroppsterapeuter har varit till stor hjälp och för att bli mer kroppsmedveten så har jag behövt låååånga promenader. Ett bra verktyg har också varit löpbandet! För ett år sedan hade jag så dålig balans och koll på min egen rotation så att jag inte kunde ta ett löpsteg utan att nästan trilla av det :)) Nu känns det som om jag har betydligt större koll, åtminstone då det gäller min bröstrygg som tidigare har levt ett eget liv utan att jag förstått. Det var ju så illa i våras att Bent Branderup kallade mig för passgångare... Att nu lättare kunna placera min bröstrygg hjälper mig väldigt mycket i ridningen och framöver tänker jag istället börja lägga fokus på min ländrygg. Att jag sitter lite "fast" i vänster sidas höft och är kort i ländryggen har jag blivit medveten om uppe på hästryggen och jag fick det bekräftat igår även på löpbandet. Med musik på högsta volym och så löpbandet inställt på ett halvtimmes program med varierat tempo trampade jag på. För varje löpsteg försökte jag få min ländrygg att slappna av på respektive sida. Höger inga problem men vänster! Ja, det tog ett ganska bra tag men i slutet av löppasset kunde jag i s.b.m utandningen även "förlänga" denna del av ryggen vilket jag också tydligt upplevde gav en extra skjuts åt magmusklerna! Detta är det bara att jobba vidare på :) 

En film i repris från maj månad. Bent Branderup har observerat mina stelheter...

#ridkonst #dressyr #ridning

Något av det svåraste för Venus och mig hittills i longeringen har varit varvbytena. I skritten har det inte varit några problem men så snart jag bett henne vända igenom volten i trav har hon blivit småsur, så som bara ston kan bli... Hon har strukit öronen bakåt, tappat formgivningen och ibland nästan slängt sig runt på stället och skenat över i andra varvet. Hon har helt enkelt inte gillat övningen alls vilket hon också kommunicerat väl. Jag har varit lite undrandes om orsaken och ibland provat att sakta av henne till skritt vid omställningen, men oftast har jag bara gett henne så slak lina som möjligt vid bytet i syfte att inte störa henne för mycket. Igår så ändrade jag emellertid taktik och gjorde varvbytena i betydligt kortare lina. Det innebar att jag också fick följa med henne på insidan ut i nya varvet och jag fick då bättre möjlighet att hjälpa henne med vägval, omställning och formgivning. Jag fick minsann länga på steget för att hänga med men det flöt på ganska bra och jag tror min madame var nöjd hon också. Detta jobbar vi vidare med :)

 #ridkonst #dressyr

"Glädje är enda målet" är visa ord och ridkonstens devis vilket jag använder som mantra ibland. Av erfarenhet vet jag hur svårt det är att lägga alla prestationskrav på hyllan när man utbildar sin häst. Genom AR-träningen har jag emellertid förstått hur viktigt det är att man faktiskt släpper på kraven, även om jag själv trillar tillbaks i fällan gång på gång ;)) Från marken upplever jag det personligen lättare att fokusera på här och nu och lyssna till det hästen förmedlar. Venus har dock varit svårare från marken än någon annan häst jag utbildat inom AR. Jag antar att hennes tidigare smärtor och spänningar har gett henne ett invant beteende att skydda sig själv, men det är ju bara vad jag tror... Den sista tiden har det emellertid hänt en del i vårt samarbete till det bättre :) Vi har tränat nästan uteslutande från marken och vi börjar komma överens i allt fler moment. Vi testar också nya saker som jag egentligen inte har så mycket kunskap om. Vi helt enkelt leker och lär, lyssnar till varandra och har kul!

Att ha kul ihop är viktigt. Igår blev det ett pass med hoppning för Elin & Ena. Det var populärt hos både ryttare och häst :))

#ridkonst #ridning