Direktlänk till inlägg 16 augusti 2013
Den klassiska ridläran är utbredd och praktiseras i olika former runt om i Europa. De gamla mästarna ses som förebilder och inspiratörer och de är grunden till olika "utbildningstrappor". Ett ämne som jag hört Bent Branderup tala om och som jag själv reflekterat över i min undervisning är frågan om "på vilken nivå ska utbildningstrappan egentligen börja"? Samhället ser idag så helt annorlunda ut jämfört med för bara 100 år sedan. För många stadsbor är djur något helt främmande och det finns t.ex människor som aldrig hört en spinnandes katt. Förr levde man och växte upp tillsammans med djuren på gårdarna. Idag sitter småtjejerna framför datorn och mockar och ryktar med piltangenterna... Då det gäller hästar blir dessa allt mer betraktade som "ting", något som slits, förbrukas och kasseras när de är utslitna i förtid på tävlingsbanorna. Otålighet, tidspress och okunskap gör att det slarvas med de mest grundläggande övningarna t.ex som att hästen ska stå still och slappna av när ryttaren sitter upp eller när det spänns för en vagn. Någonstans har man tappat bort vikten av att arbeta med relationen till djuret och då blir det farligt (!), inte minst för den lilla tjejen som lärt sig sköta en häst på datorn och som lyckats bearbeta sina föräldrar så att de köpt en riktig ponny. Relationen är ju det som ligger till grund för allt ledarskap och samarbete. Så, som svar på vilken nivå utbildningstrappan ska börja så måste jag helt enkelt som instruktör möta var ryttare och häst på den nivå de beinner sig, även om det skulle vara i "källartrappan" under grundutbildningsnivå. Först då går det att hjälpa ryttare och häst till samarbete och utveckling.
Framåt-nedåt; en grundläggande övning i den akademiska utbildningstrappan som bland annat stärker tillit och förtroende
Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla! ...