Direktlänk till inlägg 22 augusti 2013
En av de första frågorna jag brukar ställa till mina elever är; Vad har du för mål med din häst och din ridning? Svaret skiftar nästan lika ofta som frågan kommer. De kortsiktiga målen är nästan alltid väldigt konkreta och består mest av att lösa praktiska vardagsproblem. Ofta är det då ledarskapet, språket och samarbetet som det behöver jobbas med. Det framkommer också rent fysiska mål som att hästen ska bli mer liksidig, sluta knipa med ganaschen, jobba mer med bakbenen, rehabiliteras efter skada etc. etc. När man kommer in på de långsiktiga målen och börjar fundera på varför man har häst och rider över huvud taget så kan det ibland bli tyst en stund...
Idag har de allra flesta av oss häst bara för nöjes skull, oavsett om det gäller skogsritter, tävlingsdressyr, westernridning eller annat. Finns det då något viktigare att måna om än glädjen i samvaron och samarbetet med hästen (förutom ansvaret för hästens hälsa och välbefinnande förstås)? Vidare, vad och hur görs samarbetet glädjefyllt och vilka fallgropar finns som spolierar gädjen? Kanske något för var och en att fundera över :)
Elin & Ena i glädjefyllt samarbete på dressyrbanan :)
Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla! ...