Direktlänk till inlägg 8 oktober 2014
Det är väldigt intressant att notera hur en häst ser ut och hur den rör sig i början av ett AR-pass för att sedan jämföra med hur den ser ut i slutet av träningen. Har hästen inte fått en bättre överlinje, friare bogar och om den inte slappnar av bättre rent mentalt, då är jag nog inte riktigt nöjd med dagens insats...
Igår trotsade jag de friska höstvindarna och hälsade på bland annat Cornelia och hennes halvblodssto uppe i blåsiga Glumslövs backar. Deras främsta utmaning är just att stoet ska slappna av bättre i sin överlinje samt att de båda ska ta ansvar för och röra sig i en bättre balans, såväl från marken som från ryggen. Trots att det bara var en vecka sedan jag såg dem för första gången så hade de redan gjort framsteg när det gällde att föra respektive att föras.
I början av passet; Stoet slappnar av i nacken och hon söker sig framåt nedåt. Även underhalsen slappnar av (super!) Tyngdpunkten är dock fortfarande ganska långt fram och hon har lite svårt att få fram sin innerhöft.
Cornelia har koll på hjälpgivningen och vi börjar jobba med att få fram hästens innerhöft och att få respektive bakben att trampa lite mer in mot tyngdpunkten genom arbete i öppna och sluta. Genast händer något positivt i nacke och bröstrygg.
Den vertikala böjningen är det uppenbarligen inget fel på. Inte alls meningen att det skulle bli så här men det ser ju onekligen lovande ut :))
I slutet av passet har spänningar släppt, överlinjen har "förlängts" och hästen rör sig med friare bogar (YES!).
Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla! ...