Stal texten nedan från Ann-Britts blogg.

"The object of Dressage is the development of the Horse into a happy Athlete through harmonious education. As a result, it makes the Horse calm, supple, loose and flexible, but also confident, attentive and keen, thus achieving perfect understanding with the Athlete."
FEI:s Artikel 401

Texten är avsedd vara en del av grunden och riktlinjerna för dressyrsporten men någonstans har många uppenbarligen tappat spåret... Kanske något för alla berörda, inklusive domare och tränare, att klura på?

Bifogar en länk till en film med Marius Schneider och hans, vad jag tycker, harmoniska longerpass. Så ska utbildning gå till! Jag tycker att hans metod att gå över till "lång tygel"-position på utsidan vid slutarörelsen är mycket intressant. Vill jag nog testa med Venus så småningom :)

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=r7b7aD5adFs

Igår kväll blev det ett pass med Venus vid hand. Även från marken upplever jag att vi behöver komma bort från spåret vid väggen då denna annars tar över min hjälpgivning. Således blev det mycket arbete på diagonaler samt större och mindre voltspår. Fokus blev på placeringen av ytter bakben då Venus annars lätt "tappade innerhöften" och bakdelen sladdade utåt på det runda spåret. Skritten fungerade riktigt bra. Att genomföra slutor i trav med mig på insidan var däremot lite svårare även om vi till sist lyckades få till ett par steg. Hjälperna är helt enkelt inte tillräckligt befästa så det blir till att träna mer :)

#ridkonst

Sitter hemma efter att ha jobbat natten och äter min frukost framför datorn. Tittar på en alldeles förfärlig film angående Tennessee Walking Horses. Filmen är så vidrig att jag inte ens lägger ut länken... :(

Jag blir bedrövad samtidigt som jag inser att denna utveckling sker inom all sport med djur. Människans prestationskrav och ekonomiska aspekter får allt större utrymme på bekostnad av djurens liv och hälsa. När ska detta sluta? Aktuellt inom dressyren är rollkurdebatten där metoden på sitt sätt tvingar hästar till extrema rörelser. Kanske stoppar det inte där? Kanske kommer metoder liknande de som används till Tennessee Walking Horses i framtiden vara tillåtna även inom dressyrsporten när rollkuren inte längre räcker till för att utmärka sig på tävlingsbanan? Var går gränsen och vem tar ansvaret att sätta den?

Lite hoppfullt är det dock när man läser Petra Anderssons studie "Hästvälfärd, intressekonflikter och normativ etik" i vilken hon undersökt vilka värderingar och intressekonflikter som är aktuella inom hästhållning i Sverige. Ämnet är föranlett just av att hästsporten ständigt är under debatt då det gäller hästars välfärd. Med anledning av resultatet vill Andersson lyfta frågan om hur långt hästvälfärd egentligen handlar om naturvetenskap. Hon menar att det kanske snarare handlar om det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Och visst är det så! De positivistiska forskningsresultaten behöver ses i ett större sammanhang då sporthästars medellivslängd, trots all veterinär kunskapsutveckling, är bedrövligt låg. För att det ska ske en förändring krävs oundvikligen en vetenskaplig strävan efter att komma närmare hästens natur och dagliga miljö, d.v.s. ett paradigmskifte behövs i såväl forskning som hästhållning...

A frame captured from video of a Humane Society of the United States investigation show the measures taken to produce the exaggerated stride of Tennessee Walking Horses. In the video, horses are struck with clubs, shocked and have their hooves treated with chemicals and mechanical devices.

http://www.timesfreepress.com/news/2012/jul/29/walking-horse-inspectors-may-be-decertified/

Envisa insekter som trotsar täcken och flugspray plågar min madame. Hon har ett par ganska rejäla svullnader och jag misstänker att ett insektsbett även är orsaken till ett sår över sadelläget. Således har jag inte haft sadel på henne sista veckan utan jag har mestadels longerat och arbetat vid hand. Venus har också, som jag tidigare nämnt, varit stelare än vanligt sista tiden då hon har haft lite svårt att få fram sin vänsterhöft.

Igår saknade jag hästryggen så kolossalt, jag kunde inte låta bli utan jag hoppade upp barbacka i förhoppning om att inte reta såret för mycket. Det var länge sedan jag satt utan sadel (Venus har lite nerv, hoppar lätt till, och jag har inte velat riskera att åka av då jag haft sådana problem med min rygg och nacke). Jag var nog lite ringrostig men insåg direkt att OJ, vad jag har saknat barbackaridningen. Det blir ju en helt annan känsla... Venus slappnade av, vi fokuserade på vänsterhöften och jag tycker att den "lossnade" riktigt bra :)

Att kunna söka framåt - nedåt utan att hamna på bogarna har efter en skadeperiod varit en utmaning för lilla gotlandsrusset Capella. Igår så kom vi fram till att denna tiden faktiskt är förbi :)  Efter att vi hade lekt lite med skolorna och växlingarna mellan samling och framåt - nedåt lyckades Isabell få igång en riktigt fin ryggverksamhet hos hästen, i både skritt och trav. Samlingen i slutaövningarna från ryggen där Isabell lyckades flytta bak tyngdpunkten, få fram innerhöften och få bogarna fria bådar gott för det kommande och efterlängtade galopparbetet  :)

Såå nyttigt och kul det är med elever! Igår fick Venus agera demonstrationsobjekt och utlåningshäst till Milla som vill lära sig AR från grunden. Venus var inte direkt tillmötesgående men Milla har det rätta "tänket" och redan under sin första lektion kunde hon konstatera att Venus inte fick upp ryggen riktigt i framåt - nedåt och att hon inte ville låta sänka sin vänsterhöft. Jag som för ovanlighetens skull fick se Venus arbeta lite på avstånd kunde bara instämma att minsann, rotationen i bålen saknades, hästkraken höll vänsterhöften högre och hon var faktiskt betydligt stelare än vanligt. Nu fick jag själv ett nytt fokus som jag kunde fördjupa mig i under longeringspasset på eftermiddagen. 

Bra jobbat Milla!:)

Ena är nordsvensk travare och har av naturen ett starkt påskjut i traven. Hon söker gärna framåt nedåt men ofta lite för lågt. Tillsammans gör detta att hon lätt hamnar i obalans i traven, speciellt i övergångarna och med ryttare på ryggen. Igår fick jag förmånen att få låna henne för ett longeringspass. I de inledande övningarna så bjöd hon till alldeles för mycket och jag hade svårt att hjälpa henne till en jämn böjning. Det var först efter att jag fokuserat på hennes tyngdpunkt och hjälpt henne att flytta denna bakåt som jag fick henne inom något som kan liknas vid en ram, bogfriheten ökade och den laterala böjningen kom på plats. Travstarterna  i longeringen blev då också mjuka, balanserade och fina.

När en böjning inte fungerar så gäller det att inte fastna i en specifik övning för att lösa detta. Böjningen i hästkroppen är komplex och tredimensionell och oftast kan problemet avhjälpas genom att istället arbeta med böjningen i en annan dimension eller genom en tyngdpunktförskjutning. 

Bifogar bild från en väldigt givande kurs för Hanna Engström där hon bl.a lärde oss just om de olika böjningarna.

Jag skulle önska att alla som har en roll förknippad med dressyrsporten funderade över bildspelet i bifogad FB-länk. Därefter skulle var och en ställa sig frågan om det är så här dressyr på hög nivå ska se ut. Jag är medveten om att detta är ögonblicksbilder men för mig ter det sig inte som enstaka konfliktsituationer utan istället som en systematisk kränkning som är både fysiskt och mentalt smärtsam för hästen. Var finns harmonin, lättheten, mjukheten och arbetsglädjen i detta? Jag ser endast spänningar, våld och smärta som oundvikligen går ut över hästens hälsa och välbefinnande. Dålig och bra ridning finns inom alla discipliner och jag menar absolut inte att peka ut någon enskild ryttare. Hur det ska se ut på dressyrbanorna bestäms på en högre nivå... Att tänka på är emellertid att denna form av ridning representeras av flera elitryttare som ses som förebilder av våra ungdomar. Följaktligen riskerar vi att framöver få se allt sämre ridning utspridd på amatörnivå och troligen en ännu lägre medellivslängd hos våra dressyrhästar. 

https://www.facebook.com/media/set/?set=a.574439575933761.1073741841.100001031717626&type=1

Ett par bildexempel från FB-sidan för er som inte har Facebook. Notera tungans färg på nedersta bilden...