Anky van Grunsvens man uttalar sig om ridkonsten. Han kan ju vara felciterad men jag blir allt förundrad över hur otroligt dålig kunskap det verkar finnas även bland eliten om dressyrens historia.   

Det har genom historien alltid funnits två parallella "tekniker" inom stridskonst som påverkat hästutbildningen. Om man som t.ex indianerna stred på öppna vidder, med pilbågar, utan att hålla i tyglarna och med behov av att förflytta sig snabbt längre sträckor, då hade hästens snabbhet och skjutkraft den avgörande betydelsen för överlevnad. Om man som Xenophon i Grekland behövde ha en ytterst förbar häst för att kunna strida nära sin motståndare, förflytta sig genom ojämn klippig terräng och kunna vända snabbt i balans, då blev det samlingen/ bärkraften som prioriterades vid hästens utbildning. Fram t.o.m 1700-talet då man fortfarande hade närkamper till häst så baserades mycket av Europas ridkonst på just förmågan att samla och att kunna föra hästen enhändigt. Tävlingsdressyren idag har emellertid sitt ursprung i den ridning som lärdes ut vid kavalleriet under 1800-talet. Då hade det blivit en helt annan krigsföring OCH ridning f.a med tanke på att skjutvapnen hade utvecklats. Den tusenåriga ridkonsten kom i skymundan och nu ställdes det istället krav på ryttarnas förmåga att kunna förflytta sig i ett bestämt, ofta snabbt, tempo. Dressyrtävlingarna var från början således till enbart för militärer, programmen bestod i stort sett av att rida rörelser längs raka spår och i angiven hastighet (manövertrav t.ex skulle ridas med 200 m/minut).  Först in på 1930-talet började även rörelser som piaff, passage och piruetter tillföras programmen. Men kunskapen om bärkraften och övriga förutsättningar för att utföra dessa samlande rörelser fanns ju i den tidigare ridkonsten, ridkonsten som nu hade "glömts bort"...

Med ovanstående i åtanke är det kanske inte så konstigt att tävlingsdressyren idag ser ut som den gör. För egen del så vill jag inte driva mot bettet och uppnå en massa påskjut på bekostnad av bärkraften. Jag vill inte att min häst (eller andra) ska gå med sänkt ländrygg bara för att kunna sprattla med frambenen, jag vill inte ge min häst kotledsinflammationer för att jag inte lärt henne forma sig efter volten och att bära sig själv på det böjda spåret, jag vill inte  ta till extrema mentalt och fysiskt nedbrytande träningsmetoder etc. etc. Jag har som mål att få bogfrihet kommen av bakbenens bärkraft! Jag vill att hästen trampar in med bakbenen under tyngdpunkten och bär upp mig och sig själv, villigt, i balans, med rundad rygg och lätt framdel. Jag vill också kunna lära mig att kommunicera så väl med min häst att jag enhändigt kan föra henne med sitsen i allt svårare rörelser. Framför allt vill jag att min häst har kul, att hon stärks av dressyren både fysiskt och mentalt och att hon genom träningen får en ökad chans att nå hög ålder. Det tar tid och det ser kanske inte så extremt flashigt ut, men det är en biomekaniskt och mentalt sund ridning och det är otroligt utvecklande, inte minst för mig själv som ryttare...

Ankys man Sjef Jansen skiljer inte på potäter och morötter utan uttrycker sig angående ridningen och hästarna på spanska ridskolan; "their level and motions are very far behind compared with trained sport horses". Vad baserar han detta på?  Dagens tävlingsdressyr och ridkonsten har ju uppenbarligen inte samma mål!

https://www.facebook.com/ann.nihlgard/posts/766848420015527

#ridkonst  #dresssyr

 

Ann-Britt

27 maj 2014 09:33

Jag förstår inte att de verkligen kan titta på ett foto av sig själv, som ser ut som detta, och säga att de gör rätt eller att det är bra för hästen???

http://gustavsborgpre.bloggagratis.se

Ann

27 maj 2014 09:35

Eller hur? Men de vet väl kanske inget annat...?

 

ulla

27 maj 2014 10:15

Jag är stum...får bara upp i huvudet att....ja skarpa bett är farliga...

http://www.barfotahasten.se

Ann

27 maj 2014 10:45

Stångbettet har specifika egenskaper men kan som alla bett missbrukas... Med sådan hand och kraft som på bilden blir alla bett till tortyrredskap, även ett vanligt tränsbett eller bettlöst som hackamore :-(

 

Malin Johansson

27 maj 2014 11:03

Skall detta kallas god hästhållning!!!!Man blir ledsen när man ser sånt här! Usch och fy till ryttaren och domarna som inte ger varning

http://www.havrefallen.bloggspot.seavrefallen.blogspot.se

Ann

27 maj 2014 11:17

Exakt! Domare, tränare och förbund har ett stort ansvar för hur sporten utvecklas...

 

Gunilla

27 maj 2014 11:33

Så mycket tryck i munnen..och så mycket fysiskt och psykiskt våld..allt detta sammantaget fick mig att lämna hästsportvärlden och jag köpte en hund istället. Men sen klarade jag inte att vara utan häst och då blev det ingen "hästsport" mer för mig utan bara ett vänskapligt ömsesidigt förhållande byggt på respekt mellan mig och hästen. Långa skogsritter och mkt kärlek. Detta fnyser hästsportmänniskorna åt men jag njuter...och min häst är lycklig!!!

Ann

27 maj 2014 11:46

:)

 

Ingela Brunnberg

27 maj 2014 12:03

Jag är övertygad om att Sjef sagt just så - att han talat om ridkonst och att hans definition av ordet ridkonst är en helt annan än vår. Han är inte ensam. Jag vet flera som säger sig syssla med klassisk dressyr när det i själva verket är "håll emot och sparka på"-ridning de håller på med. Och Kyra Kyrklund (som iofs är en av de bättre tävlingsryttarna/tränarna) bär ju sedan några år titeln "Professor i ridkonst".

Ann

27 maj 2014 12:32

Hej Ingela! Ja, tyvärr är det väl så när det gäller definitionen av ridkonst och klassisk dressyr :( Håller med dig om att Kyra har mer kunskaper och bättre insikt i vad dressyr handlar om än många andra tränare inom sporten. Hoppas naturligtvis först och främst att Kyra tillfrisknar men också att hon kan fortsätta försöka påverka dressyren i en positiv och i en för hästen sundare riktning.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla!    ...

Lite snabb rapport från några av lördagens pass :)   Maggie har köpt intensivpaket under sommaren vilket innebär att hon tagit lektioner med Ambra två gånger i veckan. På dessa veckor har de båda utvecklats mycket. Maggies sits har blivit mer avs...

Att hästen kan föras med lätta hjälper och att den har framåtbjudning har naturligtvis stor betydelse för dess formgivning, men inte så sällan påverkas också relationen till ryttaren och ledarskapet. Det sistnämnda har bl.a. Eva fått erfara med sin J...

Denna helg har varit mer än intensiv :)) Bland annat var jag i lördags iväg på kurs i Dalby för Elise Nilsson. Ett pass på marken efterföljdes av ett uppsuttet på eftermiddagen. Trots att Venus börjar bli ok i sin kropp igen så har jag svårt i skolha...

En sak är att förstå hur hästens och ryttarens kroppar ska fungera rent tekniskt och biomekaniskt. En annan sak är att lösgöra och bygga upp dem utan att nya spänningar skapas. Även om man som ryttare mentalt är inställd på att hitta mjukhet och liks...