Har haft lite fullt upp sista tiden. De gånger jag själv ridit så har det varit mycket fokus på att tillsammans med Venus få ihop någon form av program till Luciashowen nu lördag eftermiddag. Nu har äntligen ridvägarna (och sångerna!) kommit på plats men jag insåg igår att oj vad lätt och snabbt ridning och rörelser tappar i kvalitet när fokus läggs på ridvägar och uppgifter i stället för på att lyssna till hästen och på att ha koll på den egna sitsen och hjälpgivningen. Det märks genast på Venus när det går åt fel håll, hon blir då allt tyngre på hand och orkar inte bära sig lika bra. I slutet av gårdagens ridpass släppte jag således allt vad programridning hette och försökte hitta tillbaka till den vanliga kommunikationen och formgivningen, till mindre hjälpgivning, mer centrerad sits, bättre balans och lättare skuldror. Det tog en liten stund men till sist kände nog Venus igen sin vanliga gamla matte, Venus blev då mer lyhörd och rörde sig successivt i allt bättre form. Måste erkänna att jag blev lättad. Jag var faktiskt rädd en liten stund att vi skulle ha förlorat allt det där trevliga som vi börjat hitta sista månaderna i AR-träningen :))

Idag är det Luciashow till häst i S. Vram om ovädret tillåter och det ska bli riktigt kul. Men efter några dagars programridning så ser jag faktiskt också fram emot att få återgå till den vanliga akademiska träningen :)

På bild: Venus och tomte (?) på vift

#ridkonst  #dressyr #Lucia

Igår besökte jag Lisa och Margareta. De har båda hästar som är på väg tillbaka till ett nytt liv efter att ha varit sjuka/skadade. Det är ju lite speciellt när hästarna förstår och vill göra det man ber om men faktiskt inte kan till en början. Vi måste jobba för att hjälpa hästen både fysiskt och mentalt. Ibland är ju hästen stressad och uppvarvad, kanske blockerad, av sina tidigare smärtor och erfarenheter, ibland är den håglös... Det gäller då för oss att ta det lite extra lugnt och inta ett tidsperspektiv som är betydligt längre än om det hade gällt en tidigare frisk/ oskadad häst. Vi måste också försöka hitta en "nyckel" som får hästen att tycka träning är roligt, något som motiverar. Det kan vara beröm av olika slag, det kan också vara övningar som i sig ger energi, det kan vara lek, eller ibland helt enkelt bara enkla övningar som hästen klarar av för att självkänslan ska stärkas.

Ambra har gått igenom en hel del senaste året, bland annat en separation från sitt föl i våras. Hon har nu behandlats för magsår och hade så sent som för några veckor sedan inte riktigt motivation för träning. Lite uppgifter i longering och mycket beröm har hjälpt henne att hitta energi och tänk framåt så att Margareta nu kan få loss lite mer av hennes fysiska spänningar i groundwork. Här börjar Ambra kunna skåla sig i sin vänstra sida så att hon får en friare vänsterbog än tidigare.

Lisas häst har varit skadad i ena bakknäet och ska rehabiliteras. Han har svårt att placera sitt högra bakben och han har svårt att stretcha ut sin vänstra sida. Han har förståeligt nog varit måttligt intresserad av att träna och han valde fram till för ett par månader sedan att inte respektera ramar utan istället försöka "springa över" matte när hon bad om något . Igår fick de sin tredje lektion och det är så kul att se hur han redan nu lyssnar på små små signaler och sedan spetsar öronen när han får beröm. Lisa har också fått så mycket bättre koll på sitt eget kroppsspråk. De båda gör helt enkelt ett superjobb!    :)

#ridkonst  #dressyr 

Jaha, så var det fokusering på kommande helgs evenemang då ungdomarna i Söderåsens Ryttarförening ska hålla luciashow .  Jag ska ställa upp som stöttande senior och Venus stackaren får nu försöka stå ut med att för jämnan ha en skrålandes matte på ryggen. Snacka om miljöträning! Det är förstås väldigt vad ljudet försvinner i ridhuset, jag hör knappt de andra. Det blir en utmaning att försöka hålla rätt tonart i sångerna och så samtidigt hålla den flygande holländaren på marknivå :)) Venus har dock hittills skött sig med den äran och verkar inte tycka det är allt för outhärdligt. Så vem vet, vi kanske klarar detta också :) Jag är förstås sent ute och filar fortfarande på ett program att visa upp men det är så  mycket annat som pockar på uppmärksamhet. Fokus, fokus....

Nu programskrivning en kort stund och sedan iväg till Margareta och Lisa för lektioner :)

Häromdagen provade jag för första gången att plocka lansen ur tunnan i en travsluta. Inga problem sade Venus  :D

#ridkonst  #we

Jag säger bara, WOW vilka engagerade, positiva och kunskapstörstiga kursdeltagare som kom till gårdagens workshop i groundwork/ longering.  Under den "praktiska teorin" hjälptes ryttare och fotfolk åt att tillsammans försöka lösa uppgifter och svårigheter. Man skiftades om att föra varandra (!) och även varandras hästar. Även min egen pålle fick vara med i sällskapet och låta sig föras av olika personer. Det blev mycket reflektioner som bollades sinsemellan. Man gav varandra konstruktiv feed back, det blev nya insikter och så blev det väldigt mycket skratt :)) Med sådan öppen och ärlig kommunikation som ju också kräver styrka av deltagarna att våga visa sina egna svagheter så blir lärandet som allra bäst! Riktigt härligt! Tack alla!

Det som blev den största kontentan av övningarna var nog hur viktigt det egna kroppspråket var för hästens följsamhet och balans. Frågor kom upp som; Vad är det vi vill be hästen om i en specifik rörelse? Ställer vi då verkligen den fråga vi önskar eller säger vårt kroppspråk något annat, kanske ber vi t.o.m. omedvetet om det rent motsatta? Bjuder vi verkligen in hästens innerhöft i slutan så som vi önskar? Bjuder vi in hästens ytterbog i öppnan? Går hästen i egen balans eller är det så att vi faktiskt "bär omkring" på den i kapsonen? Är det kanske oss själva det beror på när hästen inte går i riktigt rätt riktning, kanske går lite förbi oss på utsidan eller inte lyckas få in ytter bakben i digonalslutan? Hur ska vi kommunicera med vårt kroppspråk för att föra hästen som i en dans? Tror att en och annan pollett trillade ned under gårdagens övningar ;) Lite snapshots nedan.

Här dansas det groundwork :)     

Full aktivitet 

Sanna arbetar med hjälperna i skolandet av halten. Anna stöttar och ger feed back

Margareta kom som fotfolk och bidrog med sina kunskaper

#ridkonst  #dressyr

Nu närmar sig julen. Det är fullt upp med förberedelser inför helgens workshop och så är det planering och träning inför ryttarföreningens Luciashow den 13 december. Det kommer att bli superbra miljöträning för Venus att lära sig gå i Luciakortege tillsammans med andra i diverse utstyrslar, i skum belysning och inför en massa folk som rör sig på läktaren.  Venus och jag ska försöka få ihop ett kort litet eget nummer också så lite bus blir det nog allt i manegen under kvällen  ;) Speciellt med tanke på att jag tänkte ha lite grejor hängandes längs sidorna fästa bak på sadeln. Får väl se hur det går...

Workshopen på lördag verkar bli ganska välbesökt och det ska bli kul att träffa alla, gamla som nya bekanta. De närmsta dagarna är det städning av toaletter, inköp till kiosken och förberedelser av boxar som gäller. Och så göra upp och få ut det slutliga programmet. Jag är så glad att kunna få bästaste Susanne till hjälp med markservicen under lördagen. Och så snälla Gunilla som ställer upp och bakar... Härligt!

Suddiga bilder med träning inför Luciashow. Venus är lite förundrad men accepterar nu last hängandes

och skumpandes längs sidorna.

#ridkonst  #dressyr

I helgen var det träning för Elise Nilsson i Ballingslöv. Då fick jag vägledning i den samlande sitsen och den största utmaningen var definitivt att försöka separera underskänkelns hjälpgivning från den övriga sitsen. Skaka loss liksom. Jisses vad svårt... Jag fick också hjälp av snällaste Cilla Wyke, ortoped, med nya stretchövningar för min trochanterit. I samband med att jag ökat fart och sträcka sista månaderna på löpbandet så har jag nämligen åter fått besvär från inflammationen kring min vänstra höft. Cillas tips gjorde att jag hittade en lite annan stretch än tidigare och det kändes absolut som om det gjorde gott och tog på rätt ställe. Men, förmodligen räcker det inte bara att stretcha utan jag behöver ju också förebygga nya spänningar. Igår uppe på löpbandet reflekterade jag åter över balansen i min egen kropp. Jag kom då på att min vänstra axel faktiskt inte var rätt placerad över höften, den liksom åkte ned och för långt åt sidan när jag roterade åt höger i mina "skolhalter". Med nytt fokus på att inte låta axeln falla ut och istället skapa en snävare ram och ett litet "lyft" fick jag känslan av att hela min tyngdpunkt kom närmare mitten så att vänsterhöften avlastades. Jag vågar knappt säga det men det känns nästan redan som om smärtorna minskat... :))

En "inramande ytteraxel" är ju något som verkligen kan vara till hjälp i ridningen, t.ex när man minskar volten eller när man vill avlasta hästens ytterbog. Detta var något som Cornelia provade på igår och det blev ett litet Hallelujah-moment för både häst och ryttare :)

Inne i ridhuset blev det mer sitsträning...

Johanna & Hugo i full gång med att föra och låta sig föras. Även här kom en tydligare medvetenhet om axlarna till hjälp. Kul! :)

#ridkonst  #dressyr   

Så var det det här med skolhalten. Återigen har jag gjort "för mycket"! Venus lyssnar så till mitt kroppsspråk och jag själv är uppenbarligen inte ens medveten om vad jag signalerar...  Jag har haft lite krux med att Venus vill lägga för mycket vikt och falla nedåt på ytter bog i skolhalten. Detta  gör det svårt för henne att öppna upp kommunikationen i kotpelaren mellan nacke och höft. Men så kom jag igår på att om jag själv lät bli att vifta så högt med min inner arm och skuldra när jag bad henne flytta tyngdpunkten bakåt så lyfte hon också sitt skulderblad mindre. Genast blev balansen och tyngdförflyttningen i halten mycket bättre, hos både henne och mig... Kloka häst <3

I kväll så blir det lätt longering eller möjligtvis uteritt om det inte hinner bli för mörkt. I morgon så är det nämligen dags att åka iväg och träna för Elise Nilsson i Ballingslöv  :)

Vi utforskar skolhalten vidare. Venus har fortfarande svårt med tyngdförflyttningen bakåt då hon kommer lite ur balans. Jag själv måste tänka på att inte överdriva höjningen av inner hand och skuldra. Detta för att Venus inte i sin tur ska lyfta sin innerbog för mycket och få bröstkorgsrotationen åt fel håll.

#ridkonst  #dressyr

Voltspåret är fantastiskt. Fantastiskt som redskap på så vis att vi smidigt kan hjälpa hästen att gymnastisera, stretcha, styrketräna, att placera sina bakben och bli friare i sina bogar.  Även på rak linje kan principerna med volten användas, t.ex.  i s.b.m skolorna längs med sargen. Men det tar ju ett tag att "hitta voltspåret", i hästen men också i sin egen kropp. Då är det ju så bra att det går att arbeta hästen från marken, lära sig se vad som saknas i formgivningen, vilken bog som skjuter ut, åt vilket håll nacken har svårt att ställa, vilken ganasch som kniper, vilket bakben som skjuter på eller alldeles för lätt trampar förbi sin tyngdpunkt , åt vilket håll bröstkorgsrotationen kanske saknas etc. etc.  Nyttigt är också att på marken reflektera över sin egen position i förhållande till hästen och till spåret, hur man positionerar axlarna, sina höfter och om man överhuvudtaget själv går i sådan balans att hästen faktiskt tycker man är värd att följa. Det handlar alltså mycket om kroppsmedvetenhet hos både häst och ryttare och att försöka bli "raktriktade" på det böjda spåret. För har man som ryttare inte koll på sin kropp från marken så är det ju definitivt inte lättare sittandes på hästryggen... ;)

Raffe hade för några månader sedan svårt att ställa sig i nacken i båda varven samt att placera sitt högra bakben. Han blir dock allt mer lösgjord tack vare att han börjar slappna av så han faktiskt kan stretcha utsidan i respektive varv och länga ut sina förkortade muskler. När spänningarna släpper en bit in i passet så brukar han bli mycket följsam och uppmärksam på min position och på signalerna från mina skuldror. 

Josefin & Axel blir båda allt bättre på att hitta ett gemensamt spår på volten :) 

Fina lilla Ambra longeras för första gången.  Margareta förklarade sin nya position på insidan och hon lyckades även att genom lösgörande arbete förklara formgivningen på det runda spåret. Riktigt bra jobbat!

Lucky har troligtvis sträckt sig för ett par veckor sedan och vill här inte riktigt trampa under sig vänster bakben i början av passet. Efter att Christina mjukt jobbat honom med stretchen och balansen på voltspåret så lyckas Lucky till sist släppa på lite spänningar och Christina känner hur han blir "som smör" i handen

#ridkonst  #dressyr