Har börjat läsa en bok av Pat Parelli. Visst är det lite anorlunda metoder men det är intressant att se hur mycket som ändå stämmer överens med eller kan modifieras så att det passar in i ridkonstens utbildningskoncept. Det ger mig också en tankeställare angående hur jag ska komma tillrätta med Venus utmaningar och lite klaustrofobiska tendenser. Lateral longeing verkar ju vara lösningen på allt ;) Nåja, efter att jag kom hem från jobbet igår kväll stack jag iväg en kort stund till stallet och satte på Venus grimma o grimskaft. Var tvungen att se om jag kunde strukturera hjälpgivningen lite bättre från marken och prova Venus följsamhet i de olika riktningarna.  Det blev väldigt positivt resultat så jag läser vidare :)

Tittade på gamla bilder. Här är Venus på kurs för Elise år 2011. Det har hänt lite i Venus kropp sedan dess...

Ojojoj, tror jag fått den svåraste läxan hittills på förra träningen för Elise. Känns som om det är nu som Venus och min relation sätts på prov. Så snart det kommer trafik och andra orosmoment i bilden så har Venus haft för vana att sluta lyssna, bli smått hysterisk ibland och skjuta ut innerbogen. Jag har hittills gett henne en generös "ram" när hon stressat upp sig och varit nöjd med att vi kunnat undvika allt för stor "konflikt" så att hon kunnat varva ned igen. Hon har blivit generellt lugnare men det verkar emellertid som om hon nu börjat använda hysterin som en slags strategi (testning av ledarskapet?) så det är dags att minska på ramen och förtydliga kanterna. Arbetet vid hand är som jag upplever det det bästa verktyget. Igår tränade vi intill vägen och det blev som förväntat mycket protester. Jag kanske inte fick igenom allt som jag hade hoppats men vi avslutade i alla fall lugnt och fint där hon förstod att hålla inne bogen. Återigen så verkar min position vara väldigt avgörande för hur Venus uppfattar övrig hjälpgivning. Fortsättning följer... 

#ridkonst

Vi pratar ofta om att hästen ska lösgöras men det är ju så att för att kunna uppnå detta så måste vi först och främst lösgöra oss själva (gäller då inte minst mig själv)! Gårdagens lektion med Elin L var en ytterligare bekräftelse på denna sanning. Elins följsamhet, kroppskontroll och centrering av sitsen har förbättrats en hel del den sista månaden. Detta ger en väldigt positiv effekt även i Chaplins stela kropp som då lättare kan slappna av och försöka följa hjälpgivningen. Det slår mig att så bra dessa båda individer är för varandra :)

Elins vänsterben som ibland lever sitt eget liv och inte riktigt går att kontrollera börjar nu allt oftare och allt längre stunder kunna slappna av vid ridningen.

Elin sitter här avsiappnat och i balans med rörelsen. Chaplin börjar hitta böjning och formgivning, innerhöften kommer fram och på denna bild trampar han in med inner bakben under tyngdpunkten. Detta i hans svåraste varv. Yes! :)

 Även i detta varv kommer Chaplins innerhöft fram

#ridkonst

Venus har efter vrickningen varit lite högre i sin vänstra höft än i höger. Det verkar som om den lätta träningen sista veckan påverkat detta enbart positivt och nu kan jag knappt se någon höjdskillnad alls. Susanne som var med mig på träningen i Ballingslöv tog lite foton då jag fick gå igenom hjälpgivningen från marken :)

Här tränas böjning och viktförflyttning i halten. Detta är en "öppnahalt" där vikten läggs mer på inner fram så att ytterbogen blir fri

Nedan flyttar vi framdelen innanför voltspåret med hjälp av yttertygelns vikt mot halsen. Bibehålls böjningen blir det då en öppnarörelse

Jag förtydligar innertygeln med hjälp av fingertopparna för att flytta framdelen utanför voltspåret. Det leder till en slutarörelse

Här arbetar jag med inner bakben, stretchar utsidan och får en öppnarörelse

På denna bild aktiverar jag inner bakben lite mer. Venus rundar ryggen, har kraftigare vinklar i kruppan och tyngdpunkten längre bak. Öppnarörelsen går emellertid inte igenom hela kotpelaren som önskat då där finns en spänning i framdelen (väggen var jättefarlig...) och Venus ligger för mycket på inner hand

Här föklaras ytter skänkel med hjälp av spöets position, ytter bakben aktiveras, bakdelen flyttar innanför voltspåret och vi får en slutarörelse    

#ridkonst #hästar

Videoklippen i mina tidigare inlägg har slutat att fungera. Jag jobbar på detta...

Hemma med min pärla :) Träningen för Elise Nilsson blev precis så lärorik som jag hade hoppats på. Venus hade svårt att slappna av men jag fick fler hjälper på plats i markarbetet och vi började nosa lite på skolskritten. Elise är så duktig och min läxa blev, tro det eller ej, att förtydliga ramen (!). Det som jag själv brukar tjata på mina egna stackars elever om :)) Men det känns absolut rätt och gör jag läxan ordentligt tror jag det kommer att betyda väldigt mycket för Venus och min fortsatta kommunikation och utveckling. Venus överträffade sig själv och backade inte ur transporten en enda gång när vi lastade, varken på dit- eller hemvägen. Härligt när träningen ger resultat! :)

Idag blir det inga lektioner av något slag utan Venus och jag får "fint besök" hemmavid. Tror jag väntar med att släppa ut henne i hagen till efter besöket... ;)

Trots mina förmaningar envisas Venus med att kamouflera sig i hagen... :O

Allt är förberett. Det är bara hästen som ska in i transporten också. Nu åker vi på träning för Elise Nilsson. Vi får ju ta det lugnt med Venus ben så mitt mål är att Venus ska slappna av och att vi lär oss mer kring kommunikationen i markarbetet/longeringen. Kanske målet ändras under dagen beroende på vad Elise funderar ut. Jag återkommer med rapport :)

Godis förväntas när man varit duktig på träningen...

Det har varit mycket fokus på lastträning sista dygnet men det har gett resultat! :) Idag lyckades jag lasta själv och stänga bommen bakom min madame. Hon var lugn och accepterade den framåtdrivande hjälpen vid de tillällen hon började tänka bakåt. Även Madde fick ett träningspass i transporten med sin Rosie. Efter lite inledande förklaringar av ramen så stod till sist även Rosie lugnt och avslappnat inne i transporten medan stormatte Camilla rörde sig bakom henne och klappade henne lugnt på korset. Både Venus och Rosie har svårt att släppa det som händer utanför transportens väggar. Kanske bara som jag själv upplever det men visst är ston lite mer ifrågasättande och i behov av kontroll än valacker?

Igår lyckades minsann Venus även få till slutan i trav i longeringen. Jag behövde dock vara nära henne och jag fick flytta min position längre fram innan det fungerade.