Igår blev det en liten extra dag med träning och undervisning.

Jag hälsade bland annat på Johanna och hennes fina Hugo som varit skadad en period. Nu så har han fått behandling av Håkan, IR-terapeuten, och det syns en klar förbättring i hela Hugos rörelsemönster. Det var så att vi nästan fick gåspiggar, både Johanna och jag, när Hugo efter lite lock och pock bjöd på ett par stegs sluta på voltspåret, detta för första gången med rätt rotation i nacken! Nu är det bara för de båda att träna på. Jippiii!

Cecilia är spekulant på att köpa lilla Freydis.  De båda verkar ha det mysigt tillsammans :) Freydis har jag ju tidigare tränat groundwork och longering med för att hjälpa henne hitta sin trav. Och visst fanns traven kvar! Cecilia ville ha hjälp med sitsen som var lite spänd och hennes avslappning och följsamhet förbättrades en hel del under passet.

Susannes 4-åriga Poseidon har nu blivit introducerad för ytterskänkeln och jag har börjat runda honom mer på det böjda spåret och få fram hans innerhöft lite bättre. En riktigt kul häst att få jobba med :)  

Suddig bild... De sista passen har jag nu ridit enhändigt på Venus och det känns fantastiskt bra. Här försöker vi oss på en galoppsluta där min ytteraxel minsann lyckas hänga med  :)

#ridkonst   #dressyr    

Skriver lite snabbt då jag är på språng till jobbet på sjukhuset.

Gårdagens träningar handlade mycket om ramar! Att stå i sin bubbla, i balans, slappna av och därefter börja följa inom den angivna ramen för att slutligen åter igen stanna i balans var något som Arisco fick träna på i longeringsarbetet, men också Totte samt Capella i lastträningen. Jumpy är ett sto i sina bästa dagar som fick kapson på för första gången igår och även hon fick lära sig om ramar vilket hon klarade utmärkt! :) Alla mattar skötte sig också superfint! Kanske speciellt lilla Jasmine, 10 år gammal, som till sist kunde föra Capella i sin ram upp och ned för baklämmen och ut och in i transporten  lugnt och metodiskt. Vilken talang denna tjej är! Till sist var det Venus tur. Hon fick sig ett pass vid hand där jag använde körpisken som ram på utsidan. Jag har märkt vid samlingarna att hon gärna vill skjuta ifrån med inner bak snett utåt istället för att bli mjuk i sina vinklar (gäller både i arbetet från marken och ryggen) och jag fokuserade därför främst på att placera både ytter bak- och framben så att innerhöften höll sig på på plats. Jag smekte också med spöet på svansroten för att hon skulle vinkla i kruppan och runda ryggen ytterligare.  Därefter blev det lite longering. Arbetet vid hand hade gett effekt. Min pärla rörde sig så mjukt och fint, tyst som en katt. Hon hade bra takt och balans, fin formgivning och hon svarade bättre än någonsin tidigare på utsidans hjälpgivning. Till och med lite halva steg blev det när jag till sist återgick till arbete vid hand och provade att samla. Mer kan man ju inte begära :)

Efter groundwork- och longerpasset släppte vi Arisco lös i paddocken beredda på att få se en liten rodeoshow. Istället passade han på att visa hur bra balans han hade och kliade sig med bakhoven på utsidan av nacken. Därefter tyckte han det var dags att gå hem... :))

#ridkonst  #dressyr
 

Jag upplever att jag fortfarande gör nya upptäckter utifrån intrycken jag fick med mig från ARena2014. Igår red jag Venus hela passet enhändigt och det känns så härligt att nu faktiskt lyckas göra detta emellanåt :) Formgivningen kanske inte var den bästa men det jag fokuserade på var främst sits och förbarhet. Det var tre saker som jag försökte hålla i huvudet;

1. Få ytterbogen på plats och ytter framben i rätt riktning. En viktig lärdom från Christofer Dahlgrens clinic och välbehövlig träning för Venus och mig.  

2. Inte låsa mig i min ytterhöft. Katrin Wallberg har en teori kring sitsen som bland annat innebär att ryttaren ska föra fram ytterhöften på böjt spår. Detta har medfört lite kaos i mitt huvud och jag har laborerat med sitsen efter hemkomsten från Arena. Det jag kommit fram till är att jag faktiskt varit lite låst min ytterhöft och inte följt hästens rörelser på utsidan. Därav har också Venus ytter framben haft svårt att följa det böjda spåret. Jag tar inte direkt "fram" min ytterhöft nu men jag har blivit mer observant så att jag åtminstone inte drar bak den och låser den i ett läge. En viktig pusselbit :)

3. Hanna Engström talade under sin clinic om känslan av att ha energi som från ett ettrigt litet sto i ländryggen. När jag använder mig av denna energi får det mig att svanka mindre och jag upplever att jag får en bättre balans, rakare hållning och behöver göra mindre (!). Kanske är det bara en tillfällighet men det känns också som om mina magmuskler blir aktiverade på ett annat sätt, att jag är mer stilla och att handen faktiskt blir mer oberoende av sitsen. Det är ju så mycket kvar att jobba med men tänk om så lite kan göra så mycket...

En skön kväll trots regnet och det bästa av allt en nöjd häst ;)

#ridkonst  #dressyr

Småkrasslig är jag men det ska minsann mer till för att jag ska avstå mina dagar med träning och undervisning i AR. Så himla kul och utvecklande detta är! I veckan hälsade jag bland annat på Josefin på Bosjökloster. Josefin är en kunskapstörstig tjej, hon har tydliga mål som främst gäller hennes hästars välbefinnande, hon är ödmjuk i sin kommunikation och hon har redan hunnit göra mycket gott för sina fyra pållar.  Så mycket vi hade att prata om! :)) Och det här med att "göra gott" för hästen har jag funderat över många gånger. Visst är det just denna strävan som driver många av oss inom ridkonsten (och naturligtvis inom flera andra intresseområden när det gäller häst) att söka mer kunskap och utveckling?  Jag har själv flera gånger fått frågan om varför jag valde att köpa just Venus när jag väl fick tillfälle att skaffa egen häst. Hon hade ju både hjärnspöken och diverse fysiska problem. Dessutom var hon sporttypen och hade lång rygg, rakt kors och mycket påskjut.  Inte alls den optimala modellen på häst om man ville "prestera" eller avancera snabbt inom den akademiska utbildningsstegen. Varför skulle jag göra det så svårt för mig? Själv tror jag att jag valde häst inte bara för hennes vackra ögon och långa bens skull ;) utan faktiskt främst för att jag såg hennes smärta OCH även då tyckte mig kunna se hur den akademiska träningen skulle kunna hjälpa henne. Viljan att göra gott anses vara "the core" inom professionell omvårdnad och i mina ögon finns det mycket värderingar som är gemensamma för just ridkonsten och de akademiska vårdyrkena. Uttrycket "Dressyren för hästens skull istället för hästen för dressyrens" säger egentligen också allt om olika förhållningssätt inom dressyrvärlden. Lite djupa funderingar så här till helgen... ;)

Josefin har hästarnas hälsa och välbefinnande som främsta mål och visst är det så det ska vara :) Hästen Axel rehabiliteras sedan några månader tillbaka och har redan gjort framsteg. Detta genom Josefins kunskaper i hovvård och genom den akademiska träningen. Nu ska vi fortsätta försöka göra honom smidigare och framför allt rörligare i sin bröstkorg och ländrygg. Detta för att han ska bli mer lösgjord och få bättre förutsättningar att bära upp sig själv och sin ryttare    

#ridkonst  #dressyr    

Igår kväll var jag riktigt trött och även Venus såg lite så där halvt inspirerad ut när jag ställde upp henne i stallgången. Så, vi gick helt enkelt bara ut på en promenad. Detta beslut visade sig medföra fler godbitar än vad jag vågat hoppas på :)  Under ledigheten har Venus dragit på sig lite gallor på bakbenen så jag ville gärna ha lite hårt underlag och valde därför att gå längs med autostradan i S. Vram. Samtidigt tänkte jag att vi kunde passa på att miljöträna och köra övningen "den där". Vi gav oss således ut i trafiken på Böketoftavägen, i skymning, bland motorcyklar, bussar och lastbilar (vilken utmaning!) Venus blev genast taggad, hon förlorade sig i horisonten ibland MEN det var uteslutande positiv energi och hon skötte sig alldeles utmärkt. Hon hälsade på trafikskyltar, postlådor och varningstrianglar. När billyktorna började lysa skarpare brydde hon sig inte om detta (eh... vart tog den flygande holländaren vägen?). Dessutom snirklade vi oss in på Lyckliga gatan (eg. Östra vägen) och hälsade på Gunilla och hennes lilla gård vilket innebar att vi fick passera byggmateriel, presenningar och smala passager. Så snart Gunilla öppnat dörren bjöds det genast socker på bit utan kaffe, något som jag inte vet om Venus smakat förut men uppskattat var det :)) Det är ett tag sedan vi var på tur i trafiken så jag är ganska imponerad av hur min pålle hanterade de olika situationerna. Och gallorna, de försvann  :)

Idag så är det dags för undervisning igen och jag kommer att hälsa på bland annat Ulla och hennes arabsto Gaznica som jag tycker blir märkbart sundare och vackrare i sin form för var gång vi tränar.  Lite nya bekantskaper blir det också under dagen. Ser fram mot detta :)

#ridkonst  #dressyr 

Ja, så var man igång igen efter en härlig och varm semestervecka i Turkiet! Det började förstås inte så bra här hemma  då jag i söndags efter hemkomsten kom på försent att google-kalendern i telefonen inte hängde riktigt med i omställlningen av tidszoner. Detta medförde att stackars Lotta och Nacke stod i 45 minuters ösregn och tränade i sin ensamhet då deras ouppmärksamma instruktör inte dök upp... Nåja, när vi hördes lite senare per telefon så var Lotta ändå nöjd med sitt pass, trots att det var ensamt och lite blött...  Och visst blir man lycklig som instruktör när eleverna berättar om utvecklingen i arbetet med sin häst. Lotta upplever att det redan nu börjar hända positiva saker i Nackes stela kropp, både i arbetet från marken och ifrån ryggen. Det ska bli riktigt spännande att få träffa de båda nästa vecka :)

Under tiden jag var på semester startade även jaktsäsongen här hemma vilket innebär att Venus nu har en stressad period framför sig. Varenda år i mitten på augusti inträffar detta att det hörs skott i omgivningen. Venus blåser då upp sig och vill ha fullt fokus på vad som händer bortom horisonten. Hon står ofta spänt med huvudet högt uppe i vädret och spanar, både på banan under träningspasset, när hon står inne i boxen och när hon går ute i hagen. Kanske både hör och luktar hon det som sker... Jag tycker mig ändå kunna ana i år att hon inte reagerar riktigt lika kraftigt som vanligt. Faktum är att min pärla var riktigt närvarande under träningen igår både ute och inne i ridhuset. Men man ska väl inte ropa hej för tidigt ;)

Flygresan till och från Turkiet utnyttjades till att i lugn och ro läsa delar av Bent Branderups bok Academic Art of Riding. Och så blev det lite annan litteratur förstås :)

Jag och Venus har nu börjat fokusera mer på skolhalten. Vi båda gör lätt för mycket och då blir allt också lätt lite tokigt...

Inte så mycket vinklar men mer i balans. Vikten, rotationen i kotpelaren, innerhöften och ytterbogen är på plats, detta i det svåra varvet. Yes!

#ridkonst  #dressyr

Så spännande det är att få följa två hästar i mogen ålder, Nacke och Gaznica,  som tränas enligt den akademiska ridkonsten. En lite äldre häst som inte tränat på ett tag har ju onekligen en del stelheter att ta tag i. Har man som Nacke dessutom lite skador och skavanker så blir ju lösgjordhet och likidighet en extra utmaning. I både Nacke och Gaznicas fall så har vi börjat med att försöka lösgöra nacke och bogparti. När hästen lyckas slappna av och förlänga sin överlinje i i halt och rörelse och när vi fått innerbogen lite på plats så tittar vi sedan på om detta påverkat rörelsen i höft och bakben (vilket det ofta gjort). Därifrån jobbar vi vidare. Båda hästarna behöver hjälp från respektive matte med ramen sidledes och med att inte falla för tungt på sina bogar. Lotta och Ulla kämpar på tappert och det ger resultat! Igår besökte jag de båda mellan regnskurarna.

Gaznica har hittat avslappningen i överlinjen men vill gärna lägga sig för tungt på sin vänstra bog och smita förbi lite på utsidan i höger varv. Här tar Ulla spöet bakom ryggen för att förklara den yttre ramen. Gaznica svarar med att lyfta ytterbogen lite och föra ytter framben tillbaka in på spåret igen :)

Nacke får sin andra AR-lektion. Han är fortfarande väldigt stel men ändå syns det en klar skillnad till det bättre jämfört med första gången den 16 juli. För att han ska komma igång i ryggen och släppa spänningen i nacken så behöver han först lite energi i steget. Här har Lotta lyckats få honom till lite framåttänk. Han trampar då in mer under sig och blir lättare i framdelen (yeees!) Han lyckas också öppna upp i ganaschen. Detta leder i sin tur till att han lättare kan ställa en aning i nacken (han har sååå svårt i höger varv) och få innerbogen på plats. T.o.m något steg med bröstkrogsrotation lyckas han få till. Härligt! :)

På väg hem från Lotta så passerade jag och några andra bilister "foten av regnbågen"  (bågen var mycket bredare än vad den ser ut att vara på bild) . Trafiken stannade upp en kort stund innan bågen seglade vidare i atmosfären. Svårt att återge det hela men det kändes allt lite magiskt :)

Nu så go´vänner blir det inte mer bloggande på någon vecka då jag ska unna mig att hålla semesterstängt. Återkommer efter nästa helg  :)

#ridkonst  #dressyr

Balans eftersträvas tidigt i ridkonstens utbildning. Man börjar arbeta med balansen redan i första steget där man ber hästen söka framåt nedåt i halten samtidigt som den helst inte ska bli för "tung på bogarna" eller "trilla i knäet" på matte. Hästen måste också i detta steg lära sig ta eget ansvar, kunna stå stilla på lite avstånd och ändå ha kontakt och kunna kommunicera.  Det gäller naturligtvis också att vi som ryttare eller longör har koll på vår egen balans så att vi underlättar för hästen och inte ger inkonsekventa signaler. Igår så besökte jag Linda som kämpar på både med sig själv och Arisco från marken. Att själv gå lite ostadigt och samtidigt ha en extrovert yster andalusierkorsning att hålla reda på är förstås en ganska stor utmaning för matte. Men det går minsann framåt för de båda! Linda har framför allt blivit tydligare med ramarna, sin egen position och sitt kroppsspråk vilket innebär att hon själv går i bättre balans och att Arisco faktiskt nu kan slappna av, lyssna och följa i allt fler övningar :)

Linda har nu blivit mer medveten om vilken ram hon ska ge Arisco även i rörelse. Hon har också fått koll på sina signaler vid byte till longeringsposition. Och se så bra det går :) 

Poseidon fick sig också ett pass. Han fick jobba med sin tyngdpunkt i travgångsättningarna i syfte att inte belasta bogarna så mycket. Här har han precis bjudit på en fin halt på longen utan att falla framåt igen. Duktig pålle!  

#ridkonst  #dressyr