Det fanns flera pusselbitar att ta med sig hem från Bent-kursen förra helgen och naturligtvis har jag och Venus redan börjat experimentera för att se om vi kan försöka lägga några av bitarna på plats ;) Då det gäller sitsen så har jag börjat kunna hitta lite av rotationen i min egen kropp men det finns så otroligt mycket mer att jobba med. Inte minst så är Venus väldigt tydlig när jag spänner till någonstans då hon genast lägger sig på hand. Något som Bent sade och som kanske är så självklart så att jag inte ens har tänkt på det är att när det väl känns bra i handen så ge sitsen som huvudsaklig uppgift att försöka bibehålla det där som känns bra. Och hur gör jag det? Jo genom att vara mjuk och följa, men inte följa överdrivet som jag kanske gjort tidigare. Blir det för mycket så stör jag hästens rörelser och balans. "Du ska inte följa mer än vad som precis behövs" sade Bent och jag märkte genast en förändring till det bättre.  Kanske blir det också ett litet annat förhållningssätt för mig, det här med att lägga fokus på att förvalta det som är bra, då jag har lätt annars att istället fokusera på det som inte känns bra. Häromdagen här hemma, när jag i skritten låtit indirekt tygel föra vikten mellan bogarna och låtit skänklarna föra bakdelen mellan sig, så fick jag i alla fall till sist Venus "mellan hjälperna". Jag försökte då bli stilla men så mjuk i sitsen som jag kunde. Som svar så fick jag en häst som också blev mjuk, som höjde bröstkorgen och lättade på hand. Det blev bara några steg som vi lyckades bibehålla den där goa mjuka känslan men nu vet jag åtminstone att det är möjligt att hitta den även hemmavid  ;)

Oj vad det är nyttigt att se sig själv på kort...  Lotta Tannerstedts man fotograferade under kursen. Mer om Tannerstedts photography finns på https://www.facebook.com/tannerstedtphoto 

#ridkonst  #dressyr 

Gång på gång så inser jag vilken glädje det innebär för mig själv att kunna "göra gott"... Som instruktör inom ridkonstens grunder hjälper jag människor och hästar till en bättre relation, kommunikation och hälsa. Och vilka kickar man får som instruktör när träningen ger resultat! :) Igår så fick Linda och hennes andalusierkorsning Arisco sin andra AR-lektion. Redan när vi gemensamt gick till paddocken såg jag vilken skillnad det blivit i hela Lindas rörelsemönster och hur förtroendet och tilliten mellan henne och Arisco ökat sedan första gången vi sågs två veckor tidigare. Från att ha haft en buffandes, puffandes, nafsandes, trängandes och ganska oförskämd  pålle så hade Linda nu en häst som accepterade henne som ledare. Han var visserligen lite otålig emellanåt men han ställde mestadels frågor om vad som skulle hända härnäst, han var intresserad av att kommunicera och han försökte efter bästa förmåga följa mattes hjälpgivning. Linda som vid den första lektionen fått redskap till att sätta ramar och samtidigt vara följsam hade övervunnit en hel del av sin osäkerhet. Som resultat hade hon också upplevt en stor skillnad i den vardagliga hanteringen av sin häst. Framför allt upplevde hon att Arisco blivit lugnare samt att det fanns betydligt mer glädje i samvaron mellan de båda. Vilket jobb de båda har gjort! Nästan så att man blir lite tårögd...

Efter att Arisco börjat förstå att det inte längre är acceptabelt att "springa över" eller "sitta i knäet" på matte så fick de båda igår prova på ramar och hjälpgivning i underträdelsen. Gick ju hur bra som helst! :)

#ridkonst  #dressyr

Efter en fantastisk helg börjar jag nu återkomma till vardagen och ta tag i saker och ting, som att blogga till exempel ;) Helgens kurs för Bent Branderup var väldigt givande och det kändes nästan som om den var utformad för att kunna besvara exakt de frågor jag själv brottats med sista månaderna. Min första läxa är att fortsätta skola handen så som jag redan börjat göra i träningen frän utsidan på marken. Detta för att jag så småningom ska kunna sköta handens hjälpgivning "med automatik". En oberoende hand är ju en förutsättning för att jag ska kunna utveckla min följsamhet och hjälpgivning från sitsen. Roligt var under kursen att jag när jag red kunde ta tyglarna i en hand och föra även i vänster varv vilket jag aldrig lyckats med innan. Det som tidigare känts alldeles bakvänt kändes nu ganska så ok så träningen från marken har uppenbarligen redan börjat ge resultat! :) En annan läxa är också att göra sitsen oberoende av underskänkeln i samlingen. Här finns uppenbarligen en spänning som jag måste få loss. Efter att under en lång tid ha varit så fokuserad vid min skolios effekter och spänningarna i bröstrygg, axlar och bröstkorgsrotation så är det kul att att nu ha fått lite annat att tänka på :)

En liten filmsnutt från i lördags där Bent hjälper mig reflektera över sitsen

#ridkonst  #dressyr
 

Det här med att föra hästen på en hand från marken och från utsidan kräver sin man/kvinna, speciellt om hästens mankhöjd befinner sig över den egna axelhöjden ;) En av fördelarna med positionen på utsidan är att man lite lättare kan föra över hästens vikt i halten till inner bak vilket ju är en av Venus och mina utmaningar. Då jag var nere hos Bent fick jag också som läxa att skola min hand genom att vara noga med att hålla koll på handens position, hålla rätt på kapsonens respektive stångens tyglar (...) lära mig ställa hästen i nacken med hjälp av handens rotation och fingarnas rörelser samt föra skuldrorna genom de indirekta tygeltagen då jag förflyttar hela handen lite sidledes. Jag har inte hunnit träna arbetet vid hand så jätte mycket men jag tycker nog det går klart bättre att hålla rätt på allt jämfört med när jag var i Danmark. I eftermiddag så åker jag till Slöinge där Elise Nilsson anordnar helgkurs för Bent. Vi får väl se vad läxan blir denna gång. Eventuellt blir det möjlighet att rapportera lite under helgen, annars återkommer jag på tisdag :)

Förr hade man mindre och framför allt lägre hästar än vad vi har idag. Då var det så klart lättare när man skulle utbilda hästarna vid hand. Jag blir allt lite trött i armar och bröstrygg efter en stund med armen i detta läge ;)

#ridkonst  #dressyr

Det finns så mycket att lära och så många vägar att välja och komplettera med för att komma närmare sitt mål. Igår testade jag för första gången "funktionell integrering" (FI) ifrån hästryggen :) Anna Gunnarsson som ju är utbildad Feldenkraispedagog kom med sin pall och klättrade sedan upp på översta trappsteget efter att ha placerat sig alldeles intill Venus och mig. Efter att ha undersökt formen på min kotpelare, gjorde hon små rörelser åt mig och guidade mig till en såväl höger- som vänstersits medan jag satt i sadeln. Och visst fick vi ett resultat! För att kunna få rätt på min besvärliga högeraxel som jag av någon anledning alltid vill skjuta framåt så måste jag bättre hitta känslan av tyngd i armbågarna. Inte på så vis att jag aktivt tar axeln bakåt eller armarna närmare kroppen utan helt enkelt att jag slappnar av i högersidan, verkligen riktar uppmärksamheten mot och ger efter för tyngdens kraft nere i armen. Om jag kommer ihåg rätt så beskriver bl.a också Sally Swift hur armarna ska hänga tungt ifrån axlarna liksom från ett ok. Denna känsla behöver jag nog jobba lite extra med ett tag för att kunna befästa. Jag behöver också fokusera mer på att "andas med ländryggen" för att komma rätt i sätet. Detta knep har jag använt mig av tidigare och upplevt så positivt men sista tiden helt enkelt glömt bort att använda...  Roligt var i alla fall när det blev "rätt", Venus var väldigt inkännande, bjöd på en böjning utifrån min sits och började förflytta tyngden fram och tillbaka i takt med min andning :)) Nu är jag naturligtvis nyfiken på om jag klarar detta på egen hand och ser fram emot dagens ridpass! 

Anna från Anna´s KroppsCentrum bekantar sig med Venus innan hon plockar fram pallen och sätter igång FI-lektionen

#ridkonst  #feldenkrais

Oj, vad veckorna går snabbt :)) Helgen har jag bland annat tillbringat hos tjejerna i Dösjebro. Det som är lite kul i detta gäng är att de flesta av deras hästar är så unga och "oförstörda". Hästarna har helt enkelt inte spänningar från gammal träning som först måste lösgöras för att de sedan ska kunna skolas om.  Samtidigt så har småpållarna lite andra egenskaper som måste tas hänsyn till, t.ex. svårigheter att fokusera en längre stund och så separationsångesten/stressen som kan visa sig om de tvingas lämna sina kompisar i flocken. Så då får det bli korta pass och så får naturligtvis bästa kompisen vara med som sällskap på banan om det behövs :) Nu ska snart bebisarna ut på sommarbete så det blir spännande till hösten att se vad av träningen som fastnat ;)

Jag börjar nu också ställa in mig så smått inför nästa helg. Då är det kurs för Bent Branderup i Halland och det verkar komma en hel del folk. Venus och jag åker upp och Åsa och Johanna följer med som sällskap hela helgen. Så kul vi ska ha! :D 

Bent Branderup kommer till Slöinge i Halland 17-18 maj. Mer om kurstillfället  

#ridkonst  #dressyr

När jag var nere hos Bent för några veckor sedan fick jag som läxa att föra över Venus vikt mer till inner bakben i halten. Till detta behövs då också en förändring i slutarörelsen så att hon för sitt inre bakben i en lite annan riktning än vad hon gjort hittills. Detta  krävs bland annat för att det så småningom ska bli möjligt för henne att samla sig till en galoppiruett i balans. Förändringen i rörelsemönstret är svår för henne, speciellt i högervarvet där hon måste bli mjukare. Hittills har jag jobbat mest med vikten i skolhalten och det har funkat sisådär. Igår så provade jag istället att jobba med viktfördelningen genom slutaövningar och minskning av volten i longering. Riktigt kul var det fakiskt då det verkade som om Venus lättare förstod vad jag önskade när hon var i rörelse. Genom en position snett framför hennes innerhöft kändes det som om jag kunde "bjuda in" hennes bakdel innanför spåret och att jag med ramen given utifrån min mage kunde ange vilken riktning jag önskade bakbenen att ta. Det var svårt naturligtvis, men till vänster lyckades vi få till det t.o.m i trav. Detta ska utforskas vidare :)

Här försöker jag "bjuda in" Venus innerhöft och bakben.  

#ridkonst  #dressyr

Igår så var det en hel del undervisning och träning och här kommer rapport från ett par av dagens lektioner :)

Linda tog igår sin första lektion för mig med sin 9-åriga och lite busiga andalusierkorsning. Ja, jag blev allt lite förälskad. Vilken klok och fin liten häst... Dock så är han ganska ouppfostrad ;) Så, det blev till att förklara ramar och att han faktiskt måste ge plats för sin matte. Samtidigt måste Linda ge honom ansvaret att hålla koll på sin egen balans. Och visst lyckades de med detta! På fotot står hästen stilla på slak lina, trots fåglar som väsnas utanför ridhuset och utan att han hänger eller buffar på matte. Han passar på att lugnt undersöka ringen som jag gjort runt om honom i underlaget :)

Pernilla tog sin första AR-lektion igår med en av Sannas hästar. Sannas nordsvenska dam är trots sin storlek väldigt mjuk i sinnet. Hon är väluppfostrad och gör precis allt hon kan för att förstå och göra vad vi önskar, även om hon just nu har en spänning i nacke/rygg som försvårar lite för henne. Pernilla har verkligen känsla för det här med kommunikationen, inte minst i handen, och hon gjorde ett riktigt bra jobb. Detta kan bli hur bra som helst!  

Johanna & Hugo kämpar på och Hugo blir allt smidigare. De båda försöker också nu med slutorna utan stöd av staketet. Dock så har Hugo ganska svårt med koordinationen och balansen i slutarörelsen och han behöver hjälp att placera båda bakbenen så att han inte tappar formgivningen och börjar lägga sig i handen. Det tog ett tag igår innan vi kom på att när ytter bak ska fram så behöver han en liten hjälp i nackregionens insida för att kunna bibehålla ställningen/ balansen. När inner bak ska fram så behöver han en inramande ytterskänkel för att få innerhöften på rätt plats. Det får således gå i lite långsammare tempo just nu så att vi hinner med hjälpgivningen och så att Hugo hinner känna efter vad som händer i sin 21-åriga kropp.

#ridkonst  #dressyr