Igår påbörjade jag arbetet med att lägga fokus på en hjälp i taget. Jag kunde konstatera till att börja med att jag var väldigt inkonsekvent när jag satt på hästryggen. Jag hade för mycket "förvarande" och/eller "inramande" ytterskänkel i öppnan och min innerskänkel hade Venus inte riktigt förstått (vilket kanske inte var så konstigt när jag hållit emot för mycket med skänkeln på utsidan). Efter att ha börjat lägga mer fokus på underskänklarna och dess riktning, lätta på tyngden i stigbyglarna (Hanna Engström brukar säga att man ska kunna ha äppleskivor i stigbyglarna utan att äpplena blir mosade) och dessutom förklara inner underskänkel tydligare så lyckades vi både förbättra öppnan och få till en riktigt fin rund högergalopp som brukar vara så svårt :)

Skänkelns hjälpgivning kom i fokus även från marken då jag tittade på Johanna & Hugo. Hugo som när han går på volten gärna vill tappa böjningen och gå med inner bakben på ett tredje spår (ett spår allra innerst om ni förstår vad jag menar) fick med tydligare underskänkel (spöhjälp) lära sig att "lägga magen i ytterspår", både i stillastående och i rörelse. Och VIPS så började innerhöften komma på plats :)

Idag ska jag titta på Gitt och hennes Rocco och så ska jag ägna mig åt Bent Branderups nyaste film som handlar om .... just det, den akademiska skänkeln :)

"Academic Leg" är en ny video online av Bent Branderup. Länk till trailern finns på min hemsida under "Senaste nytt"

#ridkonst #hästar

En insikt som jag tror kommer att hjälpa mig att strukturera upp min egen ridning;

För att kunna analysera vilka hjälper som fungerar och vilka som inte fungerar måste man först kunna selektera dem. Därefter testas dem var för sig. Detta innebär att man faktiskt inte kan ha "slutprodukten", den färdiga rörelsen som mål i första hand utan först måste de enstaka hjälperna befästas för att därefter kombineras och koordineras en efter en. Detta är egentligen självklart och något som jag vet har förmedlats och funnits med i träningen redan från min allra första AR-lektion. Jag måste låta hästen få utföra rörelsen "fel" eller ofullständigt för att därefter kunna utvärdera och vidta adekvat åtgärd. Men OJ vad jag har haft svårt själv hittills att släppa min strävan efter att utföra rörelsen korrekt redan från början. Kanske gäller det inte så mycket från marken då jag av naturliga skäl är mer begränsad i antalet hjälper men det gäller definitivt när jag sitter på hästryggen. Så det får bli min "läxa", en hjälp i taget :)  Under helgens kurs påminde Elise mig om det som Bent brukar säga;"Man måste våga göra fel för att veta när det blir rätt". Svårt, men ack så sant...

Här tränar Elin & Laban på underskänkelns hjälpgivning

#ridkonst #hästar

När jag arbetar med skolandet av halten och ska förflytta Venus tyngdpunkt bakåt så spänner hon gärna till i ryggen och förblir rak i sina bakben. Jag vill ju att hon istället ska rotera i bröstkorgen och vinkla bakbenen så att hennes kruppa blir lägre och tyngden på så vis förflyttas. För att komma till rätta med detta och aktivera vinklingen av bakbenen i skolhalten så krävs det först rörelse vilket gör att hästen lösgörs. Under kursen så guidade Elise mig i markarbetet då det gällde detta. Även om vi inte lyckades få Venus att slappna av helt på plats så fick jag en god idé om hur jag ska fortsätta arbetet hemma :)

Här försöker vi lösgöra Venus och aktivera/mjukgöra båda hennes bakben genom att skifta mellan öppna- och slutarörelsen :)

 #ridkonst #hästar

Elise Nilsson gick under gårdagens kurs igenom skolhalten. Vad är egentligen syftet,varför är en skolhalt bra? Det fanns många svar på dessa frågor men i stort så handlar skolhalten, liksom egentligen många andra övningar inom den akademiska ridkonsten, om kroppsmedvetenhet. I skolhalten sätts emellertid hästens styrka, balans och koordination på sin spets. Det handlar också mycket om att ryttaren ska kunna selektera och koordinera sin hjälpgivning, både från marken och ryggen och att hästen ska kunna förstå den. Skolhalten kan på så vis vara ett hjälpmedel för oss att analysera vad som fungerar i hjälpgivningen och vad som inte fungerar. Att tänka på är att skolhalten inte är någon fulländad sådan om den efter genomförandet inte mynnar ut i en balanserad övergång till annan gångart. Och visst är det alltid så, det är i övergångarna som man får kvittot på kvalitén i föregående rörelse :) 

Här utför Elise & hennes fantastiska gotlandsruss Rulle en skolhalt (bild från Elise hemsida) Ingen av oss som var deltagare på kursen kunde ju genomföra några sådana här skolhalter, däremot arbetade vi alla mot skolhalten genom att skola hästen i halten :)  
 

#ridkonst #hästar

Klockan är strax innan sex på morgonen. Nu är det dags för Venus & mig att åka iväg och förkovra oss. Härliga Åsa G följer med och håller oss sällskap. Vi ska alla tre lära oss massvis av Elise Nilsson som kommer till Stall Ekeberg och håller kurs över dagen. Jag återkommer i morgon med rapport :)

Elise Nilsson kommer ca 8 ggr per år till stall Ekeberg. På bilden Elise och hennes häst Ravelli i levadarbete.

Bilden är från Elise FB-sida

#ridkonst #hästar

Många f.a tävlinghästar drivs fram mot bettet. Ett vanligt fenomen är att om inte hästen lärt att bära upp sig själv, med och utan ryttare, så lägger den sig då nästan oundvikligen på hand och "kniper" i området bakom ganschen, d.v.s området kring öronspottkörteln och atlaskotan blir väldigt trångt. Oftast har hästen svårare att bära sig i ett av varven och bettet som ligger i underkäken drar helt enkelt käken åt sidan när hästen får för mycket stöd på innertygeln. Detta omöjliggör en korrekt ställning och rotation i kotpelaren och allt som oftast ser man att hästen i stället för att rotera i bröstkorgen dessutom "viker sig" i halsen. Problemet åtgärdas, åtminstone i den akademiska världen, främst genom att man förklarar för hästen att bära mer med bakbenen i förhållande till påskjutet så att den lättar i framdelen/handen.

Gitt och hennes dotters fina tävlingssto "Rocco" fick under kvällen igår sin andra akademiska lektion tillsammans. Rocco har för vana att arbeta mindre med höger bakben och höft som varit skadade. I stället för att ta fram höften, sätta under sig med bakbenet och rotera i bröstkorgen så undviker hon att bära, hon lägger sig som ovan beskrivet gärna på hand, kniper i höger ganasch och viker sig i halsen. Till gårdagens pass hade emellertid Rocco förstått att själv hålla balansen i underträdelsen, hon lade sig inte på handen utan hon höll respektfullt avstånd till matte och lyckades slappna av i ganaschområdet. Inte dåligt att ha lärt sig detta på en vecka! :) Under markarbetet igår introducerades Rocco då även för öppnarörelsen. Efter att vi här förklarat att höger bakben måste börja bära istället för att bara skjuta på så fick vi en bröstkorgsrotation och några fina öppnasteg till svar. Väldigt duktig häst och matte!

Gitt & Rocco
 

#ridkonst #hästar

Gårdagen bjöd på mycket intressanta träningspass. Jag kan inte återge dem alla men så här i efterhand kan jag se att den gemensamma nämnaren var att de handlade om följsamhet och om att hitta en ram som kändes bekväm för både häst och ryttare. Eva & Junior fick t.ex arbeta med underträdelsen där Junior tydligt kommunicerade till Eva att det är betydligt lättare för honom att följa om Eva tar ansvar för ledarskapet och själv vet i vilken riktning hon vill gå. Eva började fokusera på vägvalet och då gick det mesta helt plötsligt galant. Tänk vad hästar kan lära oss om ledarskap  :)

Chaplin har förstått att han måste ta det varsamt med sin matte Elin då hon inte kan röra sig så fort i underträdelsen. Det finns nu utrymme för Elin att fokusera på och träna upp sin egen mjukhet i arbetet från marken.

Elin är en kämpe och arbetar här på att bli mjuk i sin vänstersida. Chaplin svarar strax med en omställning och i underträdelsen efteråt med några stegs fortsatt fin  böjning och framåt nedåt sökning. Riktigt kul är det att se :)  

     

Johanna & Hugo tränade följsamhet i övergångarna mellan underträdelse och longering och mycket fokus lades även på tyngdförflyttningar i sidled. Här lyckas Johanna förklara tyngdförflyttningen i stillastående.  

Vi börjar kunna se hur Johannas träning lösgör Hugos bogar. Härligt! :) 

#ridkonst #hästar

För att kunna förstå och hjälpa hästen med sin biomekanik så krävs det kommunikation/hjälpgivning, ett gemensamt språk. Hur hästen svarar på hjälpgivningen är bl.a väldigt beroende av relationen. Helle har gjort ett superjobb hittills med sin Rhime då hon behövt jobba med både biomekanik, relation och kommunikation samtidigt. Rhime som varit så stel i sina sidor och sin nacke, som i sin natur är en väldigt osäker individ och vars tillit och förtroende är svårt att vinna söker sig nu fint framåt nedåt i stillastående och i underträdelse. Ställningen är på plats och böjningen fortplantar sig allt längre i kotpelaren för var gång jag ser honom. I går var det så dags för Rhime att komma ut på longervolten vilket inte var helt självklart hur det skulle gå till, varken för matte eller för honom. Så klart fixade de detta till sist men goe Rhime  behövde tid på sig för att våga slappna av och det märktes att det var en utmaning för honom att våga söka framåt nedåt när han inte hade matte alldeles framför sig som höll koll på läget. Kommunikationen fungerade emellertid väldigt bra och Helle visade sig vara en fena på hjälpgivning. Till sist blev det några steg där Rhime hittade en sund form på det böjda spåret. Vilken skillnad det har blivit på hästen sedan hans första AR-lektion. Härligt!

Idag är det fullt upp med lektioner och jag ska hälsa på bl a Eva & Junior som jag inte sett på ett tag. Med andra ord väntar en intensiv och spännande dag :)

Det är mycket störningar och Rhime har svårt att slappna av. Här har Helle precis fått ut honom på linan. Hon börjar gå med honom framlänges och visar riktningen framåt nedåt med sin tygelhand för att han ska förstå att förlänga sin överlinje.

Rhime börjar forma sig enligt voltspåret. Helle är så mjuk på handen så han vågar så småningom söka sig mer framåt och länga ut överlinjen lite till :)

#ridkonst #hästar