Senaste inläggen
Då var helgen över efter att söndagen ägnats åt sista halvan av SRF-gänget som skulle träna AR. Precis som under lördagen blev det mycket fokus på att få hästen att gå i balans och förstå hjälpgivningen. Ett par av hästarna var lite yngre eller lite stressade och där blev avslappning och följsamhet det huvudsakliga målet. Andra ekipage hade kommit lite längre i sin utbildning och fick nya läxor att träna på :)
Denna gång fick vi vara inomhus pga vädret och bilderna blev om möjligt ännu suddigare än någonsin tidigare (jag har lovat mig själv att innan nästa år ska jag ha skaffat ny kamera). Jag var ju själv i rörelse hela tiden när jag tryckte ned avtryckaren till kameran vilket inte gjorde det hela bättre, men jag kom i alla fall i håg att försöka fota alla... ;))
Den minst suddiga bilden på Crozzly & Susanne... Crozzly har fått snubbliga framben på gamla da´r. Passet gick mycket ut på att i rörelse minska bakbenens påskjut i förhållande till bärkraften. På så vis fick vi bak tyngdpunkten och större bogfrihet. Därefter försökte vi förklara böjningen. Detta är väldigt bra sjukgymnastik för en gammal pålle om han ska få bättre styrka, smidighet och balans
Islandshästen Freydis var inledningsvis ganska stressad men Marias mjuka hjälpgivning och tydliga ram fick snabbt stoet avslappnat. Vi tränade framåt - nedåt, följsamhet och vi påbörjade även förklaring av innerskänkeln. Kul att se Marias arbete med denna pålle som varit så stel en tid och nyligen skadad
Åsa & Gasolin har gjort fina framsteg sedan jag såg dem senast. Åsa har från marken fått Gasolin att förstå hjälperna från innerskänkel, ytterskänkel och innertygel. Igår jobbade vi med yttertygeln och introducerade även sittbenets hjälpgivning. På bilden är ekipaget mitt i ett första försök till halvpiruett gjord för "yttertygeln"
Det händer saker i Chaplins tidigare så stela kropp. Igår gjorde han travstarter i longeringen där han faktiskt balanserade sig och inte hamnade på bogarna. Även Elin jobbar med sin balans. Trots att hennes ben inte lyder henne riktigt utvecklas hennes hjälpgivning och hon börjar lättare kunna hitta rotationen och placera sina axlar och höfter på böjt spår
Helle & Rhime har tagit det lugnare med träningen ett tag och det visade sig igår att Rhime faktiskt hade glömt bort innerskänkelns hjälpgivning vilket gjorde honom stressad. Det tog nästan hela passet innan vi lyckades klura ut detta men så snart vi förklarat hjälpen från grunden så kunde Rhime åter hitta formgivningen och runda sig på det böjda spåret :)
Gunilla & Ena har tränat lite flitigare en period från marken vilket har gett resultat. Igår påbörjade de arbetet med yttertygelns hjälpgivning och de hittade också några steg med "framåt-uppåtkänslan" i uppsutten trav. Stora delar av passet kunde man se hur Enas bukmuskel jobbade och bar upp den annars ganska så svankiga ryggen. Härligt!
Heidi får sin allra första AR-lektion med 4-åriga stoet "Loppan". Det visade sig under passet att Loppan som annars tränas till kofösarhäst hade svårt att stretcha ut sin utsida och att hon trots fin vägledning från Heidi sköt ut och lade tyngden på sin inner bog i båda varven. Det verkar som om Loppan inte orkar bära sig riktigt ännu. Och, säger jag som är partisk, då finns det ju ingen bättre träningsform än AR! :)
Till sist ett foto från i lördags där Amilia i början av passet fick testa "bruksridning". Hon fick som utmaning rida Jasper enhändigt genom en bana med parallellslalom. Ett väldigt bra och roligt sätt att testa sin hjälpgivning :)
Jag helt enkelt älskar de här dagarna fyllda med AR-lektioner. Det är så kul att se hur väldigt enkla och små åtgärder kan göra så mycket för respektive ekipage. Jag måste erkänna att jag är klåfingrig också och ofta "lånar" andras hästar en liten stund under passet. Det blir ju så mycket enklare för mig att vägleda ryttaren efteråt när jag själv har fått en uppfattning om hur hästen känns i handen och om hur den reagerar.
Det var som sagt en väldigt blandad kompott av ekipage som anmält sig till helgens träning. Återkommande teman under gårdagen var förståelsen för ställning/böjning, vikten av förlängd överlinje och förståelsen för vad det innebär att gå avslappnad, i balans. De flesta hästar är naturligtvis precis som vi människor mer stela i någon sida, men att tänka på när hästen hänger sig på innertygeln eller stressar upp sig är att den kanske inte förstår våra försök till korrigering. En annan återkommande fråga igår var om vi ryttare verkligen vet hur vi vill att vår häst rent biomekaniskt ska svara på vår hjälpgivning eller korrigering? Något att klura på... ;) Efter lektionernas slut igår så hade några stycken rett ut detta och lyckats förklara för sin häst från marken hur den skulle slappna av i underhalsen, öppna upp bakom ganschen, placera sin inner höft/ inner bakben och forma sig efter voltspåret. Härligt! :)
Nedan lite foton. Nu, dags för dag 2 ! :)
Drygt 20-åriga Fumara som gått på travet i sin ungdom har alltid upplevts stel i höger sida. När vi lade fokus på den "horisontella böjningen" och lyckades förklara förlängningen av överlinjen så VIPS blev det mycket lättare för Fumara att stretcha ut vänstersidan och forma sig efter spåret i höger varv
"Corre" stressar ned, får en fin jämn överlinje och en "öppen ganasch"när han förstår att han ska gå på avstånd, i egen balans och inte pressa mot handen. Härefter kan vi förklara den korrekta ställningen i nacken
Violet har inte förstått innerskänkeln. Då kommer det som ett brev på posten att hon också går emot inner tygel. Vi förklarar skänkelhjälpen från marken och kontrollerar att Violet förstår hur hon ska placera sitt inner bakben så att det lättar i handen
Även Rosie får sig ett varv i underträdelse för att ha förstått ramen innan det är dags för lastträning
9-åriga Jasper är en fantastisk ponny men han spänner gärna upp sig, reser nacken och testar ledarskapet emellanåt, både det från ryggen och marken. Ledövningar från marken visade sig vara bra medicin där vi genom att vara tydliga fick Jasper att förstå sin position och bli mer följsam. Framöver gäller det för duktiga matte att inte ge upp om Jasper börjar strula. Heja, heja! :)
Jaha, då är det dags! Än en gång ska en helg i ridkonstens tecken tillbringas på Söderåsens RF.
Shetlands- och andra ponnyer, islandshästar, arabkorsningar, nordsvenskar, halvblod mm kommer till träningen tillsammans med ryttare inom dressyr, hoppning, western, akademisk ridkonst och skogsmulleverksamhet. Det är en otrolig blandning och det ska bli riktigt kul att träffa alla! Mitt personliga mål med helgen är att alla ska få med sig något som de anser värdefullt att använda i sin fortsatta träning, oavsett vilken disciplin de tillhör vanligtvis. Jag ska försöka vara lite flitigare med kameran denna helg, om nu folk och fä vill låta sig vara med på bild förstås :))
Gunilla och hennes Ena kommer på träningen i helgen. De tränar akademiskt sedan tidigare och rider dessutom ofta ut på tur i skogen :)
Att aldrig ha haft häst förut, knappt veta något om hästhantering eller hästens språk, få en godistiggande lite bufflig hästpartner och så kunna befästa ledarskapet och börja kommunicera hjälperna - det kräver sin man eller kvinna! Exempel på en sådan kvinna är Eva: Steg för steg tar hon och fina Junior sig vidare i relationen och lär sig om formgivningen och de olika hjälperna. Junior är en mycket bra läromästare som testar ledarskapet emellanåt vilket lär Eva att sätta ramar och gränser. Rent fysiskt är Junior stel i sin vänstersida och får inte fram sin högra höft vilket begränsar honom i flera avseenden och då f.a i galoppen. Vi lägger därför fokus på att göra honom smidigare och stretcha ut hans utsidor via öppnarörelsen. Vid gårdagens träningspass introducerade vi även ytterskänkeln som så småningom genom slutarörelsen ska hjälpa till att få hans innerhöft på plats.
En kort filmsnutt på Eva och Junior som för första gången testar ytterskänkelns hjälpgivning i rörelse. Eva har gjort ett mycket bra förberedande arbete i stillastående och se så bra det blev! :)
Den akademiska ridkonsten började egentligen sin historia i och med att kunskaper i ridkonst började dokumenteras på olika sätt för att förmedlas vidare till andra utövare. Redan Xenophon från 400 f. Kr skriver om kunskaper, metoder och synsätt som vi till viss del använder än idag. Dock har många saker bearbetats, förfinats och omskrivits av mästarna genom åren. Igår läste jag Hippsons inlägg angående en "ny" hjälpgivning där GP-ryttaren Karin Öljemark beskriver ett "nytt sätt" att rida öppna ( http://www.hippson.se/ridovningar/rid-oppna-pa-nytt-satt.htm ). Vem kan väl bli gladare än vi akademiska utövare när vi i Karins beskrivning känner igen både den akademiska hjälpgivningen och ett förhållningssätt till hästen och träning som åtminstone jag själv upplever behöver stärkas inom dressyrsporten. Kanske man inte ska kalla hjälpgivningen för "ny" då den använts i många hundra år och då den förfinades på ridakademierna redan under barock- och renässanstiden... men det hade varit fantastiskt positivt om dressyrsporten kunde ta till sig Karins erfarenheter av att rida "med" i stället för "emot" hästen genom hjälpgivningen :)
Inför gårdagens AR-lektion gick Johanna till litteraturen för att få förståelse för öppnarörelsen och för hur hon bäst ska utbilda sin häst utifrån hjälpgivningen i den historiska ridkonsten. En hjälpgivning som på sikt kanske kan få renässans även inom dressyrporten?
Mina ambitioner att träna upp min egen bålstyrka fick sig ett litet avbrott i veckan. Efter att den värsta träningsvärken lagt sig från det första träningspasset monterade jag åter upp mitt lilla gym bestående av TRX -banden. Visst, en styck "mag-crunch" blev det, sedan blev det inte fler... Muskelbristning i transversus känns ganska så ordentligt kan jag informera om, inte minst när man sitter på hästryggen :)) Men trots min fortfarande onda bukmuskel känns det faktiskt som om det går ordentligt framåt. Jag upplever att jag sitter mer stilla på hästen och efter gårdagens genomgång av nya övningar och ordentlig massage av nacke, axlar och ländrygg så upplever jag mig själv rakare i kroppen än på mycket, mycket länge. Agneta, min coach och massageterapeut, är guld värd! :)
Det är ju inte jag på bilden... men snart nog är det dags för TRX-banden och "mag-crunch" igen ;)
Bild från;
http://www.leanitup.com/14-uber-lower-abs-exercises-to-flatten-your-belly-and-carve-out-a-sharp-v-cut/3/
När man är på Bent-kurs är det nästan alltid någon ryttare som får uppgiften att uppifrån hästryggen tala om var gång hästen tar fram sitt inner bakben. Om hästens innerhöft och bröstkorgsrotation är på plats kan ryttaren nämligen med sätet känna när bakbenet är i luften genom att det inre sittbenet sänks. Detta då förstås under förutsättning att ryttaren har förmåga att slappna av och följa med i hästens rörelser. Jag har ju börjat med att försöka fokusera på specifika delar i hjälpgivningen. I ett par veckors tid har det varit skänkeln. Igår blev det på två nya saker, dels på min egen rotation i överkroppen men även då att följa Venus bröstkorgsrotation. Jag tycker själv det är svårt att rent kroppsligt och inte bara teoretiskt bli mer medveten om sänkningen av mitt inre sittben, f.a. i galoppen. Jag upplever emellertid att jag hittar avslappningen lite lättare nu och Venus blir så nöjd med mig när jag inte är stel som ett kylskåp och istället börjar följa. Det blir fotsatt fokus på detta en tid framöver :)
En bild från gårdagens pass då det var mycket fokus på bröstkorgsrotation och inner sittben :)
#akademisk #ridkonst #dressyr #ridning
Provar att skriva från mobiltelefonen då vi fortfarande inte fått igång Internet därhemma. Lektionerna har flutit på i veckan och igår var det även dags att titta på Elin & Ena. Elin hade önskemål om att för omväxlings skull rida "vanlig" dressyr. Hon ville bl.a prova att rida på vanligt tränsbett och då ett rakt sådant då Ena inte är bekväm med delat och blir så orolig i munnen. Sagt som gjort, på med "vanlig" utrustning men vad hjälper väl det när man har det akademiska förhållningssättet i själen ;)) Vi tränade utifrån rörelserna i Lätt C och utnyttjade dessa för att förbättra Enas formgivning. Bl. a. blev det övergångar skritt - trav där vi försökte få bak tyngdpunkten och Ena bjöd som svar oss på en härlig skolskritt (!).
Ett par foton blev det men de är tagna i skum belysning med mobiltelefonen så kvalitén blir därefter